Anna PaulinaAnna Paulina är min mormors mor. Hon levde mellan 1886 och 1959 och fick 9 barn. Hon var änka från 1925 till sin död, och bodde med sonen Erik när alla barnen hade flyttat ut. Tillsammans hade de hand om dotterdottern Ingrid när hon var liten.

När min mamma såg bilden till höger utbrast hon ”Det är min mormor!”. Det är så hon minns sin mormor, medan jag skapade min första relation till Anna via montaget på henne och Walfrid, där hon är ung och mörk.

 

Annas liv som statartös Källor
Anna Paulina Pedersen såg dagens ljus den 31 oktober 1886 och döptes 3 veckor senare den 21 november i Stoby församling, Kristianstad län.

Ur födelseboken :
”nr. 73 31 Oktober 1886
Anna Paulina Pedersen
fader Jens Peder Pedersen
moder Ingrid Maria Svensdotter Gifta 20/9-1880
ex”(Stoby SCB)

”f. 31 Okt. 1886 nr 73
dop 21 Nov 1886 Anna Paulina Pedersen
fader: ryktare Jens Peder Pedersen 35 år Fredriksfelt p. 431
moder: Ingrid Maria Svensdotter 42 år Ex.
Dopvittnen: Pigan Hanna Nilsdotter från Räfninge i Hästveda sn svv drängen Sven ANdersson från Fredrikfelt och drängen Nils Johnsson ibm ?? Elsa Knutsdotter
Kyrkotagning 26/12 Gifta 25/9-1880” (Stoby C:5)

Stoby SCB nr 73 1886 Svårläst!
Originalbok på LLA:
Stoby C5 nr 73 1886 s. 233
Familjen bodde i Kvistlånga, Fredriksfelt och hennes föräldrar var pappan Jens Peder (invandrar dansk, född 1851 på ön Falster i Danmark), mamman Ingrid Maria (född i Wislanda – precis utanför Alvesta – i Småland 1844). Hon hade även två bröder: Hans Peder (f. 1879) och Nils Anton (f. 1882).

Familjen hade kommit inflyttande till Stoby församling 2 år innan Annan föddes, så båda hennes äldre bröder är födda i Hästveda, där de bodde tidigare.

Pappan Jens Peder arbetade som ryktare, vilket jag först trodde hade med hästar att göra, eftersom man ryktar hästar. Men förr var detta helt enkelt synonymt med skötare, och om det rörde sej om svin, kor eller hästar förtäljer inte historien. Lite kul är det iallafall att han jobbade med djur.

Stoby A1:19 1878-1890 4/8 p.431
I Sveriges befolkning 1890 finns familjen mycket riktigt på Fredriksfelt, Qvistalånga

Post 1884831
Anna Paulina
f. 1886 i Stoby (Kristianstads län, Skåne)
d.
Flicka, barn i familjen

Qvistalånga N:o 2 & 3 Fredriksfelt Stoby (Kristianstads län, Skåne)


Födelseort i källan: Stoby moder

Familj:
Pedersson, Jens Peder f.1851 (far)
Svensd:r, Ingrid Maria f.1844 (mor)
Hans Peder f.1879 (barn)
Nils Anton f.1882 (barn)
Anna Paulina f.1886 (barn)

Sveriges Befolkning 1890 (cd)
I Stoby är familjen kvar ända tills Anna Paulina är 8 år gammal. Flytten går sedan vidare västerut mot Finja församling, precis i den klassiska flytthelgen för statarna. 24 oktober 1894 hamnar de på Tyringe gård i Finja församling.

Liten utsvävning:
Äldste sonen Hans Peder kom flyttande från Skepparslöv, där han troligen varit kyrklig av sig. Jag trodde först han varit på någon slags konfirmationsutbildning, med tanke på hans ålder då, men blev nyfiken på att veta mer, då sida upp och sida ner i Skepparslövs kyrkböcker bestod av inflyttade ”vallfärdande” ungdomar. Jag frågade om detta på Anbytarforum och fick följande svar av Lars Johansson:

”Att ungdomar vallfärdade till Skepparslöv i slutet av 1800-talet har säkert med den mycket specielle präst som verkade där. Hans namn var Per Nymansson och han var kyrkoherde i Skepparslöv 1870 – 1900. Han finns nämnd i boken Skepparslövs sockenkrönika Hagbert Meuller, Tor Flensmark red.
Där omtalas det att han var starkt påverkad av väckelserörelsen och kritisk mot kyrkans yttre former och att han ägnade sig åt helbrägdagörelse och ockultism. Det berättas att tjogtals med sjuka inackorderades i byn och att skolsalar ibland fungerade som ett slags lasaret. Hans efterträdare nämner om sin företrädare ”att han var en underlig person…. en enstöring utan umgänge med ämbetsbröder och med en för tiden mycket radikal inställning i samhällsfrågor…. ingen kunde under några förhållanden förebrå honom egennytta”. Han var väl känd i bygderna och det kan mycket väl hända att ungdomar sökt sig till honom för undervisning i hans lära. I boken finns en bild av Nymansson och konfirmanderna från 1899.”

Finja B:3 1893-94 1/1 Inflytt
I Finja/Tyringe lyckades jag först inte hitta familjen i husförhörslängden och var av med familjen en massa år innan jag lyckades spåra dom ”bakvägen”.
Skam den som ger sej!
Finja A1:13 1885-1895 8/12 p.266
Flytten gick vidare efter bara ett år i Tyringe. Återigen bär färden västerut, och den här gången hamnar dom i Östra Ljungby.
Jag vet att dom är där knappt ett år, men har inte haft möjlighet att kontrollera detta mot källorna än, eftersom jag inte varit på landsarkivet på länge. Genline har inte så sena källor inscannade.
Jag har iallafall hittat flyttattesten från Finja, som anger att de skrivs in på Fol 5. Får kolla upp detta!
Ö.Ljungby HII:17 22/10-1895
Från Östra Ljungby går flytten till Kropp i september 1896, där familjen bor ett år på Rosendals gård. I oktober 1897 flyttar Anna med föräldrar vidare till Fleninge. Kropp brev 2001-09-05
I Sveriges befolkning 1900 finns familjen på Flenninge 7:

Post 1047896
Anna Paulina
f. 1886 i Hästveda (Kristianstads län, Skåne)

d.
Flicka, barn i familjen
Nr:7 Flenninge Fleninge (Malmöhus län, Skåne)


Födelseort i källan: Hästveda Kristianstads län

Familj:
Pedersen, Jens Peder f.1851 (far)
Svensson, Ingrid Maria f.1855 (mor)
Nils Anton f.1882 (barn)
Anna Paulina f.1886 (barn)

Sveriges befolkning 1900 (cd)
I Fleninge konfirmerades Anna ungefär vid sekelskiftet. Jag har inte hittat exakt tid, men har däremot ovanligt mycket dokumentation om händelsen.

Konfirmation

Hennes konfirmationsbild fanns inramad hemma hos sonen Stig och jag har kunnat spåra både prästen och verifiera kyrkan med hjälp av bilden. Anna sitter mitt på första raden med skon synlig under kjolfållen.

Fleninge kyrka före 1924

Kyrkan 1907

Fleninge kyrka 1907

Sven Norén

Fleninge 1982
Fleninge 7 är enligt litteraturen ett mejeri och gården hette Magnerup. Så här står det i boken Fleninge på sidan 228:

Mejeri

Magnus Pehrsson, Fleninge 7, startade ett mejeri på 1880-talet. Det lades ner 1918. Där arbetade en manlig maskinist, två mejerskor och tre mejeripigor, vilka senare även hjälpte till med mjölkningen på gården.

Byggnaden finns fortfarande kvar, förvandlad till en modern maskinhall av nuvarande brukaren av Magnerups gård, arrendator Kjell Pehrsson, barnbarn till Magnus Pehrsson. På mejeriet tillverkades margarinost och smör. Mjölk levererades från större och mindre gårdar i grannskapet.

En del fraktsedlar finns bevarade och i september 1917 avsändes 2,500 kg margarinost med adress Gefle, 650 kg smör till bagerier i Helsingborg, 200 kg smör till Södra Sveriges smörexport i Malmö. Under första världskriget skickades mycket ost till Tyskland.

Mejeriet på Magnerup

Fleninge no 7

Fleninge

Fleninge 1982

I Fleninge kom Edith till världen i januari 1902, och har fader okänd i födelseboken. Fleninge SCB 1902
Familjen flyttade vidare till Bjuvs församling 25 oktober 1902 Fleninge brev 2001-08-16
SHARE
Previous articleWalfrid Gustafsson
Next articleVar bodde Walfrid?

LEAVE A REPLY