|
Jag har skrivit flera instruktioner till hur man börjar släktforska. Du hittar instruktioner här nedan.
Jag har även skrivit ihop en webbintroduktion om just Släktforskning på nätet. På sidan bloggar jag mina erfarenheter, roliga fall jag stöter på, kluriga detektivarbeten och rena nyttigheter när du ska forska själv. Till sidan hör en aktiv Facebookgrupp där du kan diskutera, ställa frågor eller tipsa om bra länkar m.m.
|
|
Prata med äldre släktingar |
 |
 |
 |
|
1900-talet
|
|
Detta är det viktigaste av allt! Di gamle försvinner med sina minnen, arkiven finns alltid kvar och blir mer och mer tillgängliga. Även om muntliga källor och minnen kan vara lite si och så när det gäller sanningen och hur det verkligen var, så är det ändå detta som är hjärtat i forskningen. Att höra någon berätta om vad de minns om en särskild person, och vad de kommer ihåg att det sagts om dom. |
|
Läs mer...
|
|
|
Personakter och folkbokföring |
|
|
|
|
1900-talet
|
|
Vet du ingenting alls om mor- och farföräldrar får du vända dej till ... tänker efter ... Skatteverket borde det vara som har dessa uppgifter idag. När jag började forska och inte visste något om mormor och morfars föräldrar, så gick jag till deras dödsförsamlingar och fick uppgifter ur den s.k. personakten. Sådana finns upprättade för alla och fanns på våra församlingar, som skötte folkbokföringen till början av 1990-talet, då Skatteverket tog över bokföringen. |
|
Läs mer...
|
|
Gränsen i slutet av 1800-talet och hinder |
|
|
|
|
1900-talet
|
Har du hittat dina mor- eller farföräldrars födelsedatum och församling får du genom församling eller landsarkiv - eller folkräkningarna - ta reda på vad deras föräldrar hette, när och var de var födda. Runt 1890 har vi en krånglighetsgräns. Då upphör husförhörslängderna och det blir mer och mer vanligt att man får "efternamn" istället för de tidigare patronymen Svensdotter och Jönsson. Fruarna tar makens efternamn och familjenamnen är ett faktum...
|
|
Läs mer...
|
|
Hjälpmedel
|
 Funderar du på att börja släktforska seriöst, så är nog detta en av de allra viktigaste grundverktygen idag. Den kostar en liten slant (600 kr), men den är värd vartenda öre! Den kan finnas tillgänglig på bibliotek och liknande också om du vill prova på. Här finns (nästan) alla som dött under andra halvan av 1900-talet, och skivan uppdateras ständigt med nya versioner. |
|
Läs mer...
|
|
Hjälpmedel
|
|
Det finns 6 skivor till som kan vara till hjälp i din forskning. Sveriges befolkning 1880, 1890, 1900, 1970, 1980 och 1990. Dessa innehåller de folkräkningar Statistiska Centralbyrån genomförde i vårt land vart tionde år, och innehåller hushåll, adresser, namn och födelseår på personer. Barn står registrerade utan efternamn, så det gäller att ha koll på föräldrarna!
På Riksarkivets Släktforskningstjänst SVAR håller man på att bygga upp en databas med de genomförda folkräkningarna. Det finns folkräkningar publicerade från 1860, 1870, 1880, 1890, 1900, 1910 för olika län som du behöver ha abonnemang för att söka i. Räkna med att de folkrika länen kommer att ta längre tid att få indexerade i dessa databaser. 1880-1900 är komplett för hela landet och "ersätter" behovet av CD-skivorna om du inte redan har dessa. Dessutom finns 1930 års folkräkning bläddringsbar avfotograferad hos SVAR.
|
|
Läs mer...
|
|
Mitt tillvägagångssätt - ett exempel |
|
|
|
|
Källor
|
|
Eftersom jag nyss börjat utforska min blivande makes släkt och därmed oftast stöter på lätta källor och motorväg tänkte jag berätta lite om hur jag går tillväga när jag letar mig neråt i tiden och generationerna. Detta är ett exempel från kyrkbokstid, där böckerna finns tillgängliga på nätet. |
|
Läs mer...
|
|
Snabbguide kyrkboksforskning |
|
|
|
|
Kyrkböckerna
|
Man börjar med att kolla en födelsebok på det datum du fått tag i. Där får du reda på föräldrarna och var i församlingen personen är född (by-gård). Notera redan från början dopvittnen också om dessa står med. De är ofta släkt!!
Nästa steg är husförhörslängden från samma år. Leta upp by/gård och din familj. Där står föräldrarnas födelsedatum och församling (oftast, ibland bara årtal, inga församlingar - betyder ofta, men inte alltid att de är födda i församlingen) och syskons dito. Anteckningar, flyttkolumner, vigslar m.m. är av särskilt intresse. Strukna i husförhörslängden ger dej extra anledning att kolla efter flyttar, dödsdatum m.m. Utöver födelsebok och husförhörslängder finns vigsel-längder, dödböcker och flyttlängder. Flyttlängder och vigslar kan, om du har tur, även vara kompletterade med attester. Vanligast för flyttlängderna. Flyttattester, som innehåller lite mer info om din släkting, finns i den församling de flyttat till. Det är inte alltid dessa sparats. |
|
|
|
|
|
