Gränsen i slutet av 1800-talet och hinder

1900-talet

Har du hittat dina mor- eller farföräldrars födelsedatum och församling får du genom församling eller landsarkiv - eller folkräkningarna - ta reda på vad deras föräldrar hette, när och var de var födda. Runt 1890 har vi en krånglighetsgräns. Då upphör husförhörslängderna och det blir mer och mer vanligt att man får "efternamn" istället för de tidigare patronymen Svensdotter och Jönsson. Fruarna tar makens efternamn och familjenamnen är ett faktum...
När du passerar den gränsen är det nästan motorväg. Nä, inte riktigt, men du kan ha tur.
Det finns en del hinder på vägen. Okända fäder kan sätta stopp för en gren, kyrkböcker kan ha brunnit, den som skrivit böckerna kan skriva fruktansvärt slarvigt, så du inte är säker på om den pigan är "din" Johanna om du inte kan verifiera det med flera böcker som säger samma sak. Sen kan folk försvinna vid flyttar - de skulle flytta till en församling, men flyttar aldrig in. Jag har blivit av med morfars farmor på det viset. Hon skulle flyttat in till Helsingborg, men försvann bara. Så jag vet inte alls var hon tog vägen eller när hon dog. Personal på församlingarna i Helsingborg har hjälpt mej leta, och församlingen hon flyttade ifrån har kollat dödbok och sånt runt detta datum också, ifall hon inte "hann" flytta utan resultat.

Släktforskning.info

Snabbintro soldatforskning

Har du soldater i din släkt? Det finns några källor online för att hitta information om soldatlivet, som jag tipsar om här. Introduktionen är grovt förenklad eftersom jag inte satt mig in djupare i Krigsarkivets alla rullor och längder.

(För dig som följer Släktforskning.info på facebook klickar du in dig på anteckningen och väljer Visa ursprungligt inlägg - eller motsvarande på annat språk - så kan du läsa hela blogginlägget!)
Spåra en kista

Som ni vet är jag fascinerad av alla dessa människor som fanns bakom namn och siffror i våra kyrkböcker, och brinner för all slags uppdragsforskning, oavsett om det är egen släkt eller nångon annans folk. Dessutom vurmar jag för att gå på loppisar och auktioner och är särskilt intresserad av gamla, slitna allmoge-föremål som berättar en historia. Jag har en inofficiell samling av textil-tillverkningsföremål i liten skala. Därför är det kul när det dyker upp uppdrag som handlar om att spåra personen bakom ett föremål. Jag har tidigare skrivit om biblar. Den här gången handlade frågan om en målad kista.

(För dig som följer Släktforskning.info på facebook klickar du in dig på anteckningen och väljer Visa ursprungligt inlägg - eller motsvarande på annat språk - så kan du läsa hela blogginlägget!)
Källhänvisningars vara och inte vara

Idag tittar vi lite på källhänvisning igen. Varför bör man göra det egentligen och vad är det för nytta med det? Behöver jag vara så detaljerad, det är ju bara jag som bryr mig? Hur är det med nätpublicering egentligen?

(För dig som följer Släktforskning.info på facebook klickar du in dig på anteckningen och väljer Visa ursprungligt inlägg - eller motsvarande på annat språk - så kan du läsa hela blogginlägget!)