Jag har släktforskat sedan mitten på 1990-talet, då jag ville göra något meningsfullt under en tillfällig arbetslöshet. Under rubriken Min forskning kommer du vidare till en egen webbplats där hela min forskning är samlad. Utan inloggning får du inte se de personer som lever nu. Jag har även lite mer utförlig dokumentation om vissa personer i min släkt här på Bevara Minnen-sajten.

Jag började forska på min mammas sida, eftersom den var helt outforskad. Det mesta där är helt egen forskning i allt från kyrkböcker till rotande i folks minnen och gömmor. Det är jättekul och givande!

Pappas sida var redan väl dokumenterad - främst via fasterns man Svein, som jag fick en massa uppgifter av. Sedan tillhör ju pappa en av "kändissläkterna" i släktforskarsammanhang i södra Lappland. Hans anfader brukar kallas södra Lapplands Adam - en svedjefinne vid namn Johan Philipsson Hilduinen som kom invandrande i mitten av 1600-talet. Bilden är på en träskulptur som lär stå i Öhrträsk, dit han kom 1678.

Under tiden som jag forskat har jag träffat på många trevliga människor med gemensamma anor och fått kontakt med både nära och fjärran släktingar. Det är alltid lika kul när någon "hittar" en på nätet och glatt tjoar att vi är släkt! Jag delar glatt och gärna med mej av min forskning.

Att uppge källor är självklart för mej, och jag jobbar mej sakta men säkert ner mot primärkällor. På pappas sida blev det nästan lite antiklimax när jag väl började kolla kyrkböckerna, efter att ha haft böcker som Ossian Egerbladhs Tärnabok som goda källor. Det blev mer eller mindre motorväg genom kyrkböckerna för att verifiera uppgifterna! En himla tur att man hittar lite kompletteringar på vägen. Barn i syskonskaror som inte hunnit bli så gamla m.m.

Släktforskningen har inga gränser och tar aldrig slut! Ibland tar den lite vila bara. Den läggs på hyllan för att andra projekt tar större plats och tid i anspråk. Men förr eller senare är det där igen. Suget. Man börjar bläddra lite förstrött i någon bok, skriver in någon uppgift man fått via mail, städar lite i en fotomapp, och innan man vet ordet av är man totalt uppslukad i forskningen igen!

Det är roligt att hitta sina rötter, och jag hjälper gärna andra att forska fram en grundplåt att bygga vidare på. Jag har t.ex. hjälpt min bästa vän att samla ihop alla lösa lappar och handskrivna anteckningar i en GEDCOM-fil. Sambons släkt har också fått sej en släng när jag ändå haft ångan uppe - det kan ju behövas till ev. framtida gemensamma barn i vilket fall som helst, så varför inte börja nu?

Vill du ha hjälp att komma igång? Hör av dej - det är otroligt kul att coacha igång andra att börja forska. Bli biten du också!