Vågar jag säga det…?

Äntligen näsan över vattenytan igen!
Nu börjar jag vara ikapp med allt jobb och annat som tagit mycket kraft och energi senaste veckorna! Nu vågar jag tro att jag ska kunna stjäla lite pysseltid och bloggtid osv. Jag har till och med jobbat undan små energitjuvar – 2 urgamla nyhetsbrev (juli 2005!!) från Bokus, som låg i min hotmail (hittade dom i en mappstädning och flyttade till inkorgen) med djurböcker till min Djurprats-blogg. När jag är så nerstressad att jag fixar att jobba undan sånt snabbt och smått brukar det vara dags att ropa hej!

Nu skulle jag behöva ta mej i kragen och lämna in min dator på service. Det är ett skriande behov. Jag har fått hem nytt system och lite sånt, och vill gärna ha den genomtittad, avdammad och kanske hjälp med installationen. Sedan ska jag börja använda min nya snygga externa hårddisk till Backup!

image833

Matplaneringen har tagit mycket tid också, men nu börjar jag komma in i det, och behöver inte ha planerat slaviskt i förväg, utan kan äta frukost och lunch och fylla i min Håll koll i efterhand. Jag vet ungefär vad jag får äta och hur mycket. Trist att det inte syns något på varken våg eller måttband än – men så är det när man plågat sin stackars kropp med svältkost i ett decennium… Pratade med Johanna, som hjälpte mej väga mej för 5 år sedan när jag körde något slags viktväktarryck utan att veta min vikt, och hon sa att jag inte gått upp sedan dess. Skönt att veta!

I helgen kom vi ett par steg närmre att bli officiella med en glad nyhet, men det är ett par till som ska veta innan jag lägger ut det här i bloggen… (Ni är ganska många som vet redan – det har inte tillkommit något ;-))

På återhörande.

4 COMMENTS

  1. Oj, så nyfiken jag blir nu! Nåja, jag är ju här titt som
    tätt, så rätt som det är vet väl jag också!

    Vad skönt att det känns rätt med maten nu, själv kör jag VV och tycker det funkar väldigt bra. Äter mycket godare mat nu när jag delvis lagar dubbelt, och är aldrig hungrig.
    Kram, Sandra

  2. Det tar tid Sara!
    Sen säger det nog pang och så går det av bara farten….själv går det ju jättelångsamt för mig. Men då kanske kroppen vänjer sig bättre och kan hålla det.

Lämna ett svar till Chruss Cancel reply

Please enter your comment!
Please enter your name here

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.