Osynliga eller överallt!

Nu är det dags för lite kattungerapport igen. Var visst en hel vecka sen sist!

Kisarna har lämnat korgens trygga vrå och går numera regelbundet på promenader ute i sovrummet. Här är Mephizto på en av de första promenaderna den 26e juni. Han fick snabbt blodad tand för att hoppa ur korgen och knata under mitt sängbord in i gitarrhörnan, och tillbaka igen. Han var också den som först vågade sig över tröskeln ut i hallen och även den som får mest tillsägelser av Greta att han gjort något han inte ska. En tuff krabat och snabb som vinden. Han och Stina var först med att ha motoriken för att gå omkring med lite fart, så jag börjar fundera på om det inte var han som föddes först iallafall… Det får vi aldrig veta, eftersom det inte finns bra bilder på nyfödingarna heller, så det är ingen idé att spekulera egentligen.

Greta håller koll på troll under sängen.

Porträtt på Stina den 26e. Här är öronen inte riktigt färdiguppfällda men vi börjar tydligt märka att det är den lilla jägaren i kullen. En vän till mig sa det också, bara så där spontant och rakt ut när hon träffade alla kattungarna, att hon skulle bli en riktig råttjägare! Vi hade Stina uppe i sängen vid sovdags ungefär när den här bilden togs också, och hon gick som en liten spårhund och sniffade igenom hela sängen mellan mej och Magnus.

Detta var en ganska vanlig syn förra veckan. Några utanför korgen, busandes, och några ihopstaplade i korgen sovandes.

Närbild på Mephizto från den 29e

… och en härlig gosbild på honom samma dag. Jag kommer ofta på mej med att säga "goding" till honom, för han är en riktig myskatt. När han började ta sig ur korgen och under sängbordet var han den förste som började använda små ljud att kommunicera med. Han låter som en liten kulting som nöffar runt när han ger sig iväg på upptäcktsfärd, och låter riktigt lycklig! Han kommer också gärna fram och gosar in sej när man ligger på golvet och pratar med dom. En kväll somnade han mot min arm, så jag trodde jag skulle få ligga där på mage hela natten! för inte ville jag störa honom när han sussat in så gosigt! Tack å lov blev han störd av ett ljud och vaknade till och trippade iväg in i korgen istället. Annars ligger han rätt ofta lite för sej själv, och jag tror att det snarare beror på att han spattar runt mer än dom andra, och somnar där han råkar befinna sej när han blir trött, än att han skulle vara asocial eller så.

Det börjar bara trångt och bökigt i mjölkbaren, och det händer att Greta ber 4an, vilken som nu kommer sist, att vänta lite, med ett mjukt gruffande. De tuttar oftast inte så långa stunder nu. Men de har inte börjat äta vanlig mat heller, vilket de enligt mina instruktioner ska börja vara intresserade av nu. Jag ställer fram lite mat och lite filmjölk till dom varje dag, och Mephizto är den enda som varit någorlunda intresserad hittills av en filtallrik, men han förstår inte hur man lapar, utan gnatar lite på porslinskanten istället.

Alla fyra korvarna uppstaplade i korgen. Detta är ingen vanlig syn nu. Inför helgens kalas städade jag ur gitarrhörnan och flyttade på gitarren. Istället lyfte jag dit ett lågt klösträd (låda + en hylla) som vi fick av en granne när Greta var ny hos oss. Jag tänkte den skulle vara populär nu snart. Den var tyvärr lite fööör populär, för nu ligger alla 4 därinne och sover jämt! *suck* Men när man (eller Greta) ropar och lockar på dom kommer det 4 kattungar uttrillande genom grottöppningen direkt. Nåja, en brukar vara mer svårväckt och tar lite längre tid på sej… Japp, Greger som vanligt. Lille sömntutan!

Men här är han vaken och trippar runt under sängen! Han hälsar så gott till sin namne, som anligt uppgift smygläser här ibland – vink vink, Greger! Skrållans rump syns i bakgrunden i den andra kattkorgen, som är rolig att rota runt i, hon går alltid en inspektionsrunda upp i den när hon är vaken.

Igår introducerade jag försiktigt en pinglemus, som var Gretas favoritleksak när hon var liten, och hade med sej till oss när vi fick henne. Givetvis var det Stina som visade intresse för den, precis som jag hade trott. Hon har lyft den i svansen och släpat lite på den, gnager och snusar på den.

Kunde inte låta bli att ta med "jaktblicken" också. Som ni ser är öronen uppfällda helt nu, och alla 4 har börjat använda dom flitigt. Dom vinklas framåt när de är nyfikna och undersöker saker, bakåt när dom slåss och härjar för att skydda dom osv. Sådana utvecklingsdetaljer älskar jag att följa!

Skrållan är som vanligt svår att få bra bilder på. Hon är ursöt när hon ligger på rygg och sprattlar/vevar. Då ser hon ut som en liten schimpansunge, så jag brukar kalla henne "lilla apan".

Jag plåtade lite busbilder imorse. Full fajt mellan Stina och Mephizto, med Skrållan kikande på och puffande lite försynt i bakgrunden.

Kolla alla 4 tassarna mot brorsan i försvar! Underbar bild!

Under tiden låg Greger och tuttade mamma helt för sig själv.

Slut för idag!

Jag var på scrapträff i lördags och scrappade 6 LOs, men dom är inte scannade än. Snart så!
Sedan hade jag med 2 LOs i svenska tidningens juli/augustinummer – himla kul! Första gången för min del.

6 COMMENTS

  1. Vad skojsigt, två nya inlägg sen jag tittade in sist!!! Vad stora de är nu, de ser ju ut som riktiga katter…i miniformat visserligen! Kanske dags för ett besök snart igen…?! Kram Sara

  2. De är helt underbart söta, vill ju också ha små söta katter när jag ser dem. 😉 Men det ska jag inte nämna för tjejerna, då lär jag sätta griller i huvudet på dem och inte få en lugn stund…

    Kram, Sandra

  3. Glömde ju, grattis till publiceringen! Fast jag har visst inte tittat så noga, har bara upptäckt den ena av dina som var med. Nåja, den ligger brevid mig, så jag ska ta med den till sängen nu!

Lämna ett svar till Sara Strömberg Cancel reply

Please enter your comment!
Please enter your name here

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.