Russin är hemma och mår bra! Lite trött och hängig, men slurpar i sej sina stärkande droppar (homeop.) och återhämtar strykan för var dag som går. Han hade någon påverkan på hjärtat, som kanske berodde på ormgiftet (det påverkar lever, njurar och hjärtmuskel) så han ska på återbesök om en dryg vecka för att kolla upp hur värdena ser ut och hur hjärtat låter. Han har börjat gå små rundor ute själv nu – första dagarna fick jag gärna följa med.
Greta har svalt en badboll. =OD Om man lägger handen på magen försiktigt kan man känna antydningar till "sockerdricka" i fingrarna, men hon sätter igång och spinner också direkt, så det är svårt att avgöra om det är spinnandet eller småbebbar som sprattlar runt. Hon letar bäddställen varje dag, och inget verkar duga riktigt bra. Bf från ca 4 juni..
Min dator är på SPA idag, så jag skriver på iBooken, den gamla skrutten. Den funkar, men det är inte en dator jag skulle fixat att jobba med dagligen… Jag har fått löfte om att iMacen skulle kunna servas på en dag, så jag väntar på besked när som helst att den är färdig för avhämtning igen efter fullbordat verk. Tog den här dagen för säkerhets skull, eftersom måndag-tisdqag är off-office-dagar, då jag ska till Österlen på tjänsteresa med kvinnonätverket. Ifall de inte kunde hålla sitt löfte. Jag tar inget för givet när det gäller datorbranschen längre. Det är mycket snack och mycket stress och väldigt lite lyssnande på kunden. När jag kom in med burken igår eftermiddag visste de först inte att jag skulle komma, sedan inte vad vi avtalat att göra ("det skulle väl bytas ett minne?"). Jag förklarade tålmodigt igen, men kände inte att någon riktigt lyssnade eller antecknade, så vi får väl se hur den kommer hem igen. Förhoppningsvis har jag fått det jag bett om…. *hrmmmm*
Min viktminskning har äntligen kommit igång! Saknar någonstans att utbyta erfarenheter och pepptalka med andra i samma sits. Det verkar vara snarare regel än undantag att de som pratar om sina viktminskningsförsök på GIsidan är antingen såna med helt fel inställning (=jag har dålig karaktär, jag är sockerberoende, därför är detta svårt osv) eller en negativ strikt inställning (=fuskar du har du inte fattat vad det går ut på, så då kommer du aldrig att lyckas). Jag söker någon med en sund och positiv inställning till en så livsomställande diet, som man kan snacka med om alla motsägelsefulla råd, få hjälp att strukturera och följa magkänslan. Än så länge har magkänslan funkat bra, men det hade ändå varit kul att "ha sällskap" av någon som inte är indoktrinerad eller som är på samma motivationsnivå som jag.
Forumet på GIviktkoll dödas tyvärr effektivt av de två grupperna ovan, och det sliter i mej när jag ser nya entusiaster komma in och ställa frågor och får svar som får mej att himla med ögonen (och det ska mycket till innan jag gör sånt!!). Klassikern är kesella-diskussionen där en tjej hävdar att Kesella vanilj är standard, den är helt OK att äta. Någon svarar henne att stopp, nope, där är en massa socker i den, den är inte särskilt OK, och hon svarar att det är den enda som finns i hennes butik, så hon måste äta den. Eftersom hon svarar i 90% av alla trådarna i forumet med "goda råd" tar det ett tag innan man förstår att hon egentligen inte har någon koll alls, vilket är synd, för hon är himla glad och trevlig, och hälsar alla glatt välkomna.. Själv engagerar jag mej inte särskilt mycket i forumet, eftersom det ger mej så lite. Jag måste välja var jag ska lägga min energi, och just nu är det jag själv som ska "räddas", inte alla andra runt omkring…
Det är överhuvudtaget ingen koll i forumet på sådana här trådar med brutala felaktigheter. Det hade varit relativt lätt fixat om det var en riktigt seriös sajt, för det är kanske 20 aktiva trådar varje dag – enkelt och snabbt att kolla igenom om de ville och hade någon expert anställd som fixade det. Nä istället har dom s.k. expertchat en timme om dan, dit man får hitta med sina frågor (denna ska vi se som en extrem förmån!). Har man otur hamnar man hos en expert som är mer intresserad av att marknadsföra sina egna tjänster än att svara på ens frågor… Han brukar smita innan chattiden är slut också har jag märkt när jag läst trådarna i efterhand, för att det var "lugnt". Jo, för att det tar tid att skriva sina inlägg som han ska kunna svara på… Nja, jag är inte särskilt nöjd med servicen och stödet på GIviktkoll, även om Håll Koll funkar hyfsat… Har sökt efter andra forum, men det enda andra jag hittat var mer inriktat på friska hurtiga sportande vanliga dödliga som vill äta sunt än överviktiga som behöver minska av hälsoskäl, så råden på det forumet var väldigt träningsinriktade (typ vad man ska käka inför Stockholm maraton). De andra jag hittat har haft noll aktivitet….
Så jag kämpar vidare ensam bland en massa viktväktande vänner som rasar massor med kilon i vikt. Jag går ner sakta sakta, men nu går det stadigt neråt, så det känns underbart! Det känns realistiskt att jag ska klara av att hålla mej till denna mathållningen resten av livet också, så jag har stor tillit till att lyckas! Och framgången beror på att jag var så mentalt förberedd denna gången och verkligen motiverad! Jag mår mycket bättre än tidigare också! Blir ibland förvånad över siffrorna på stegräknaren på kvällen, och tänker "men jag är ju inte slut och har ont överallt???". Sakta med säkert neråt alltså! Tjoho!
Du har alltid så skön intällning till saker och ting, verkar ha så grymt bra självkänsla, det beundrar jag hos dig. Därför tror jag också att du kommer att lyckas. Skönt att Russin är på benen igen. Kram Hanna
Jag är inne i viktminskningsträsket och behöver sannerligen någon att utbyta tankar med, om du är med på det vill säga 🙂
Jag kör Xtravaganza, men det är ungefär som Gi. Jag äter 6 ggr per dag och försöker stoppa snabba kolhydrater. Jag försöker må BRA, inte vara benhård. Jag vill successivt jobba för en livsförändring och det KAN inte ske över en natt. Idag behövde min kropp för första gångne på flera veckor socker. Jag har PMS och fått mens. Så då fick kroppen lite socker. Imorgon är en annan dag! Maila om du vill, så kan vi peppa varandra!
DU kommer fixa det!!!
Förändrar man i små steg så brukar man lyckas.
Det bästa med GI tycker jag är att man slopar saker som man fakiskt inte ens saknar att äta. 😉
Jag har kört GI tidigare och det funkade jättebra, men av någon anledning föll jag tillbaka i det gamla vanliga och fast jag inte tyckte det var särskilt jobbigt så har det varit svårt att börja om. Nu ska jag på kurs en vecka men efter det har jag tänkt börja om, även denna gång med GI. Jag är gärna med och peppar och byter erfarenheter!
Vad härligt att det börjat märkas även på vågen nu! Och egentligen gör det ju inte så mycket om det går lite sakta, men man vill ju ändå att man ska vara ”klar” relativt snabbt… Men jag tror att det är bättre att ta lite mer tid på sig, då blir det nog mer hållbart i längden! Jag är ju VV-are, så där har du ingen hjälp just på GI-fronten, men jag känner att jag har en mer avsänd inställning den här gången än vad jag haft tidigare. Det sa även min man igår, innan har jag haft böckerna framme mycket och verkligen räknat points, nu lagar jag VV mat och bara det gör att jag går ner i vikt även om jag unnar mig lite utanför programmet. Sedan har jag ju börjat ta lite promenader och cyklar oftast till jobbet, vilket säkert gör sitt till!
Kram, Sandra
Känner igen det där från forumet:) Läser lite ytligt trådarna där bara. Jag är ju med i Aftonbladets Viktklubb också (ja jag vet att det låter ambitiöst att vara med på två ställen, men jag har en lång prenumeration där och ville bara testa GI ett par månader)Iallafall så är viktklubbs forum riktigt bra tycker jag.
Lycka till oss bägge med vår viktnedgång:)
Bra jobbat vännen!! Det viktiga är ju inte att rasa massa kilon utan att må bra! HAr du varit inne och kollat på viktforum.org? Jag har reggat mej där, men har inte hunnit med att sätta mej in i vad som finns och inte finns – men jag har en svag aning om att det fanns en del för alla GI-fantaster!
Kram och fortsatt lycka till!!!//Linda
You go girl! Hör på dig att du fixar detta nu, du låter så fokuserad och uppriktig så nu är saken biff. Alla långa vandringar du vet… och nu har du redan kommit många steg på vägen! Hoppas att din initiativförmåga och målmedvetenhet gnuggar av sig lite på mej. Fast eg känner jag att det inte är rätt tid just nu så det får bero tills det är dags. En sak i taget. Kram 🙂