När jag ser tillbaka på mitt arbetsliv, som jag av hälsoskäl har fått lämna lite tidigare än normal pensionsålder, så har det varit stora förändringar.
När jag började arbeta var det för mig som för de flesta pojkarna på landet, i början av 1950-talet, i jordbruket. Vid den tiden var det brytningstid mellan häst och traktor och jag har kört en hel del med häst. Jag fick även köra de första traktorerna på Möcklö, där jag är uppväxt. Vissa delar av de första åren på 50-talet var jag med och fiskade med sillnot och snörpvad på ön Senoren. Ett par vintrar var jag med på skogsarbete och det var innan motorsågarna började användas, då sågades med timmersvans och kvistades med yxa.
En tid arbetade jag på Lyckeby Gjuteri som lärling i kärnmakeriet och en tid var jag på Lyckeby galvaniseringsfabrik, där man tillverkade de kända hinkarna som exporterades över hela världen. I början av år 1954 drabbades jag polio och vistades på sjukhus till september 1957. Efter det arbetade jag på cykelverkstad med reparation av cyklar och mopeder ett år. För mig har det alltid varit lätt att lära köra olika maskiner så det har präglat mitt arbete. I slutet av 50-talet fick jag arbete vid Kungliga Sjöfartsstyrelsen och där fick jag köra bergborrmaskiner och delta i bergsprängning och det var en intressant tid som förde mig till många platser i Sydsverige. Jag var bland annat med att spränga ut fiskehamnen i Simrishamn. Därefter arbetade jag på bogserbåtar och mudderverk och på mudderverket ”Gripen II” fick jag köra en av de sista ångmaskinerna som användes i Sverige och det var en rolig upplevelse. Jag var därefter på ett nybyggt mudderverk ”Björn” med dieselelektrisk drift, så där var det stor skillnad.
Senare arbetade jag med borrning och bergsprängning hos byggfirman Nya Asfalt nuvarande NCC, i en del militära bergrumsanläggningar i Sydsverige. Därefter gick jag utbildning till byggkranförare och det arbetade jag med nästan hela 60-talet. Då var jag med att bygga det första huset i Kungsmarken, Hästö. gård, Vårdyrkesskolan och det första stora huset på lasarettsområdet i Karlskrona. Jag var också på Väggaskolan och Prästslätten i Karlshamn.
I början av 70-talet blev det ont om arbete i byggbranschen, så då utbildade jag mig till svetsare och arbetade med det i några år. Då arbetade jag på smidesavdelningen hos Mobergs Plåt och Svets i Lyckeby. Det var arbete på många stora byggen, bland annat på kraftverket i Karlshamn och många av de stora reningsverken i Blekinge. I slutet av 70-talet gick jag tre terminer på yrkesteknisk högskola i Karlskrona och efter det startade jag egen firma med svetsning och maskinreparationer som specialitet. Då arbetade jag mycket med industritvättmaskiner, transportutrustning och rostfria tankar på Sydosttvätt i Karlskrona. Jag arbetade också med snickerimaskiner och spånsug-utrustning på Samhall i Karlskrona och Olofström. Där konstruerade och byggde jag även en del tryckluftdrivna fixturer och hjälpmedel för handikappade som därmed fick lättare att delta i produktionen.
På grund av polioskadan i ungdomen fick jag svårigheter med att gå obehindrat och då ville jag prova med ett sittande arbete och därför lärde jag mig att rita med den modernaste utrustningen som då fanns att tillgå. Det var persondator med ritprogrammet Auto-Cad där Cad är en förkortning av det Engelska computer assisted design, på svenska datorstödd ritning. Jag fick arbete på en konsultfirma i Karlskrona och gjorde en del byggritning och byggnadsbeskrivningar, men skadorna i mina höftleder förvärrades av att sitta hela dagarna så det visade sig vara dags för förtidspension och därför har jag nu tid att se tillbaka på mitt roliga och innehållsrika arbetsliv, och skriva ner en del trevliga minnen och jämförelser från den tid jag har arbetat.
Glöm inte skriva rubrik på dina inlägg också! =OD De ska stå uppe i raden ovanför textrutan. Så slipper man se ”untitled” när man går bloggrundan.
Kul att du är igång!!
Hej igen Roland har last dina artiklar och jag moste saga att jag kan inte med besta vilja komma ihag ens halften av det du har skrivet , for att komentera det har inslaget sa ar min omedelbara tanke den, att det har skett sa mycket teknisk utveckling i varlden,, men manniskan utveklas inte lika snabbt,, det borde var tvartom ,,eller vad tycker du ?? helsningar Gunnar
Hej Roland så otroligt mycket du hann med i ditt yrkesliv