Släktklenoder

Hemma i mina föräldrars kök hänger en lampa i jugendstil. Den är inte det snyggaste man sett, men den är väldigt praktisk med sin stora kupa och 3 smålampor uppe, som kan ge ljus i 3 varianter – mys, lite mer och full belysning.  

Har ni något som familjen är lite extra rädda om, för att det är arvegods från släkten? Hur dokumenterar man dessa klenoder, är det något att spara, och vem gjorde eller köpte grejen egentligen? Finns det någon historia knuten till klenoden? Här får du lite tips!

Nu kan jag inte hela historiken bakom lampan, jag vet bara vem som gjort den och att min mamma fått strida lite för dess existensberättigande på en sådan central plats i hemmet.

Lampan har min morfars far gjort. Han var plåt- och bleckslagare, utbildad via lärlingssystemet i Klippan i slutet av 1800-talet. För mig är lampan viktig både som barndomsnostalgi, med svaga minnen från när vi bytte till den här stora konstiga och lite fula lampan, och som en länk till en anfader jag aldrig träffat, men jag får reda på mer och mer om ju mer jag forskar.

Av Martins yngste son har jag fått en berättelse om hur Martin gick till sjöss: “Han var väl 18 år när han gick ut på sjön. Han sa det första som hände när han seglade med Höganäsbolaget till Medelhavet. När de kom i Gibraltar sund kolliderar dom och akterlyktan gick åt helsicke! Så det första han fick göra var akterlykt till fartyget!” Vi vet även att han hjälpt till att lägga koppartaket på Asmundtorps kyrka. Den byggdes 1895-1897, då Martin var i 25-års åldern. Han lär ha cyklat dit från bostaden i Helsingborg varje dag.

Hur bevarar man släktklenoder?

Tänk på att dokumentera deras historia så mycket du kan, och spara berättelsen antingen i släktarkivet eller ihop med saken – gärna både ock om det är möjligt. Om det är en trämöbel kan du skriva med blyerts undertill eller på något ställe som inte syns hur och när du fått möbeln, vem den tillhört, om den bott hos någon annan också. En porslinsurna med lock som bara är till dekoration kan ha en lapp i sig med dess historia. Undvik att tejpa fast lappar, eftersom tejpets lim kan förstöra underlaget eller bara sluta fungera, så lappen försvinner. Fotografera gärna avobjektet också och lägg fotot ihop med dess historia i släktarkivet. På så vis finns klenoden bevarad även om själva objektet skulle försvinna vid en flytt eller liknande.

Jag har själv bara påbörjat mitt bevarande av våra släktklenoder genom att försöka komma ihåg att skriva ner berättelserna mamma berättar. Därför vet jag att naggen i kanten på kristallskålen vi har i bokhyllan – Martins fru Almas skål – kom till när svärdottern slängde ner bestick i diskbaljan där skålen stod gömd i vattnet. Den går säkert att slipa om kanten på, men då försvinner en del av dess historia!

Har du något du vill bevara? Se dig omkring och börja dokumentera! Vi har många saker i våra hem som bär på sin egen historia, och det behöver inte vara gammalt och antikt för att vara värdefullt och skapa en länk till våra anfäder.

 

LEAVE A REPLY

Please enter your comment!
Please enter your name here

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.