Sedan jag började med hembygdsforskning parallellt med släktforskning har det blivit roligt att leta efter folks bostäder. Det räcker inte längre att bara konstatera när de föddes eller var de jobbade – jag vill se bilder eller kartor på platsen!
Sedan jag började med hembygdsforskning parallellt med släktforskning har det blivit roligt att leta efter folks bostäder. Det räcker inte längre att bara konstatera när de föddes eller var de jobbade – jag vill se bilder eller kartor på platsen! Idag finns det väldigt mycket trevlig information på nätet att använda sig av. Hembygdslitteratur är en annan viktig källa och har man tur har föreningen valt att lägga ut mycket av sin information på nätet. Här följer en genomgång av olika ställen man kan leta efter bostäderna.
Lantmäteriets historiska kartor – skifteskartor och tomtkartor
Treåriga sonen har fastnat för Dora utforskaren. De använder alltid en karta på sina olika äventyr, och sången ”jag är karta, jag är karta, jag är karta, jag är karta…” ekar i huvudet varje gång jag går på kartjakt. Lantmäteriet har varit så snälla att de släppt massor med digitaliserade historiska kartor som man kan kika på alldeles gratis! Det enda man behöver är en plugin för bildvisningen som heter DjVu. Med hjälp av den kan du zooma och flytta runt enkelt.
Har du bönder och hemmansägare i släkten kan du få tag på information om bostäderna i de geometriska jordeböckerna (samarbete med Riksarkivet) och skifteshandlingarna så långt tillbaka som 1600-talet – om du har tur! Ibland finns till och med detaljerade beskrivningar i samband med utredningar om vilka gårdar som lämpar sig bäst att flytta ut från byn:
Laga Skifte 1827
Möcklö Nr98 1/3dels (mantal) äges af Anders Svensson och Enkan Elin Andersdotter, hälften vardera, har Tomten någorlunda rymlig, inhusen af träd i godt stånd, uthusen ävensom tvenne mindre hus af träd i förfallit skick, en murad källare i godt stånd, har ingen ordentlig trädgård eller duglig Brunn, men norr om Gården växa ene Krickonträn och finnes en god källa.
Möcklö, Östra byn 1827,
#98 är de två gårdarna i nederkanten vid vägen.
I städerna kan du hitta planeringskartor med historiska kvarters- och gatunamn. Jag har haft mycket hjälp av detta i min Helsingborgsforskning när jag letat efter kvarter som inte finns längre. I samband med Ensittarlagens tillkomst exploderar det med tomtkartor från hus som varit torp men nu bildat lägenheter där de gamla torparna nu äger marken deras hus står på.
På kartfronten bör också nämnas de olika karttjänsterna eniro, hitta, google med flera. Sedan ett par år erbjuder de ofta flygbilder och satellitbilder. Den roligast nyheten på dessa tjänster är gatubilder och 3D-funktioner. Jag satt en halv dag och vandrade runt i Helsingborg med hjälp av Apples kart-app i ipaden. Många gamla hus står ju kvar fortfarande, om än förändrade. Hos vissa tjänster finns till och med historik med bilder tagna för ett par år sedan och bilder som är nytagna.
Nu väntar vi bara på automatiska möjligheter att lägga in en historisk karta och välja vilka objekt som ska renderas i 3D. Google Earth är på god väg dit!
Bygdeband
Sveriges Hembygdsförbund äger hembygdsdatabasen Bygdeband sedan några år. Under 2015 har de haft en satsning med information till hembygdsföreningarna runt om i Sverige om hur Bygdeband fungerar och hur man lägger till uppgifter till föreningens sidor. Jag kommer själv att vara inblandad i uppdateringarna till Östra Blekinges hembygdsförening.
Materialet är väldigt ojämt, så även här får du hoppas på tur att hitta saker från just ditt område. Men det kan finnas foton på gamla torp, torpinventeringar med information om alla som bott i husen, foton på gårdar, affärer, skolor m.m. som har anknytning till din släkt. Kolla då och då, för det kan dyka upp nytt material. Jag tar numera alltid en runda om Bygdeband när jag forskar på en familj på nytt ställe för att se vad traktens hembygdsförening har för information om folk och hus. Ett par gånger har jag fått ordentliga napp, till exempel foto på ett gammalt rivet soldattorp där Olof Stork bodde. Då får man lite tuppaskinn!
Storkebodas gamla och nya hus, från hembygdsföreningens sidor på Bygdeband
Museums bilddatabaser och vykortssamlingar
Allt fler fotoarkiv från våra museum digitaliseras och görs tillgängliga på nätet. Digitalt museumär ett av de större samarbetsprojekten med både objekt- och fotoarkiv. Om du inte har koll på de lokala museernas hemsidor och bilddatabaser så finns alltid Google som hjälp! Mina två huvudforskningsområden Helsingborg och Karlskrona har egna tjänster för sina fotoarkiv. Det kan vara lite svårt att hitta hur man ska söka för att få träffar. Det beror på hur mycket information man knappat in. Jag sökte till exempel nyligen efter ”Nordstjärnan 5” i Helsingborg. Efter mycket bläddrande och sökande lyckades jag med uteslutningsmetoden luska ut att adressen var Pålsgatan 14, eftersom de omkringliggande husen var indexerade både med gatuadress, kvarters-och husnummer.
Nordstjärnan 5 i Carlotta-bilddatabasen
En stor källa till foton och avbildade hus finns i vykortssamlingar! Kolla Tradera och googla efter vykortsbilder från ditt område. Det finns mer än man tror!
Hembygdslitteratur – bibliotek och antikvariat
Eldsjälar har alltid funnits och våra bibliotek är fulla med guldkorn och skatter om hus och hembygd! Du kan alltid fjärrlåna om böckerna inte finns på ditt lokala bibliotek. Du kan även hitta böcker på antikvariat om din släkts byar och bostäder. Det finns många antikvariat som man kan beställa från på nätet, ofta till riktigt bra priser. Antikvariat.net och Bokbörsen är två stora samlingsbutiker där man kan hitta godis.
Lokala hembygds- och släktforskarföreningar har ofta bibliotek med unika hembygdsböcker som kanske inte finns att få tag på längre. De kan även ha försäljning av material från det egna området. Min torpbok säljs till exempel både av hembygdsföreningen och släktforskarföreningen.
Glöm för all del inte de stora bebyggelseverken Sveriges bebyggelse, Gods och gårdar med flera! Böckerna finns på de lokala biblioteken och förekommer ofta på auktioner och liknande. Vissa delar av Sverige är svårfångade och dyra. Det finns dock digitaliserade varianter att köpa som blir mer ekonomiskt om du har stor spridning på släkten.
Få med bilderna i släktarkivet
För personligt bruk får du i princip göra vad som helst med bilder du hittar online och i böcker. Det är först när du ska publicera materialet någonstans som du behöver börja fundera på upphovsrätten på bildmaterialet. Det gäller både publicering på en publik hemsida och tryckta skrifter. Det är bra om du har koll på var du fått tag på materialet med sortering eller källangivelser tillgängligt ifall du på sikt vill göra mer med materialet än det personliga bruket. Men det har du väl redan vanan inne för?
Bilder du hittar på nätet går oftast att spara ner. Döp bilderna direkt om du har möjlighet – man glömmer snabbt vad sjutton man sparat den bilden för! Går bilden inte att spara på vanligt sätt kan man alltid ta en s.k. skärmdump och fotografera av skärmbilden. Har du Mac är cmd-shift-4 ett toppenkommando, där du kan dra upp en ruta runt det innehåll du vill spara som bild. För bilder i böcker och tidningar kan du scanna eller plåta bilden. Dagens smarta mobiler har väldigt bra kameror, om du kan hålla handen stilla.
