Djurprat juli-augusti – 2004

Vad hände med juni? Ja, det undrar jag också. Swooch sa det, så var juni borta, och nu har redan halva juli gått också! Sitter på landet med en nyfikad kopp kaffe i magen. Fikat bjöd på kattskådespel utanför fönstret – precis vad jag behövde för att skriva ihop detta numret av Djurprat. Min älskade Russin vet hur han ska inspirera mej!

Hjärnornas krig – man slåss inte om man inte måste!

Satt som sagt och fikade och tittade ut på vår blåsiga och kalla sommarträdgård. Intrippande på scen kommer en grå tonåringskill-katt, vaksam, men ändå modig. 5 steg, stanna upp och spana, 10 steg till, snabbkoll åt husknuten. Han försvann in bakom syrenbusken, ur synhåll, men dök upp igen ett par minuter senare, och styrde in framför päronträdet. Drog sej bort mot garaget till igen, när han plötsligt bestämde sej för att börja trava mot altanen. *PANG*.

Liten grå kille ligger platt på marken, så platt det bara går, och framrusad från andra hushörnet står 3 gånger större Russin över honom – Svarta faran!! Inte ett hårstrå ligger ner, hela Russin ser fluffig ut. Det finns ingen ilska, allt är bara uppvisning med en liten del upphetsning. Den lille ylar förtvivlat, och Russin svarar med ett morr-yl, men båda tystnar snart. Läget är låst. Platt katt och fluffig Russin låter tiden ticka iväg. Allt eftersom minuterna går sjunker Russin ihop något och vilar, medan gråkatten tillåts fälla upp öronen och koppla av.

3x Russin med liten gråing

Russin vänder lååångsamt och gör en kringgående rörelse, närmre husväggen, lite längre från lille grå. Gråing ser chansen att smyga iväg åt andra hållet, men enligt Russin är det lite fel håll i reviret, så han gläfser till och sätter efter gråing. Lillen tar skydd under en bil, med Russin på vakt utanför. En stund senare samma låsta läge igen en bit från bilen. Platt lillkise med fluffig Russin.

Så småningom släpper Russin iväg Gråing som lättad travar iväg ut ur reviret, medans Russin går för att inspektera alla doftsignaler under bilen. Lite fluffig päls, lite morr-yl, flaxande tassar och ivägjagning var fullt tillräckligt den här gången. Värre är det när den långhåriga grå hankatten kommer på besök! Då brukar Russin ha gråludna vantar med trasiga klor, och småsår både här och där ett par dagar efter uppgörelsen. Och volymen på kattlätena är betydligt högre än ett litet yl-morr…

Så är det ju i djurvärlden. Hela livet är en avvägning för vad du ska lägga krut på. Är det någon idé att slösa energi på en liten osnuten kattvalp? En omogen katt hade kanske dragit hela registret, viftat, skrikit och försökt slåss med sin inkränktare. En erfaren katt undviker att slåss om han inte måste. Att istället köra en uppvisning med kroppsspråket, som får den andra att inse att det inte är någon idé att mopsa sej, och samtidigt ge den andra chansen att lämna scenen med värdigheten i behåll är en långt mer lönande strategi!

Nytt företag!

Äntligen har jag kommit igång med mitt företag på riktigt! Jag slipper kludda med betalningar och får lov att jobba precis hur mycket jag vill, med precis vad jag vill! Kan man ha det lyxigare? I samband med detta har jag skrivit ut priserna på min hemsida, och planerar även en ny hemsida längre framåt hösten, när min nya logga och sånt är klart.

Företaget sysslar till 85% ungefär med formgivning. Mitt gamla hobbyvarumärke “alba webdesign” har blivit “alba grafisk form”, även om jag fortsatt kommer att syssla mest med webbdesign, eftersom det är där min styrka ligger. Som ni läste i förra nyhetsbrevet håller jag också på med lite formgivning av böcker, så jag kan ju smyga in lite smygreklam för boken Pig Management – mitt första stora bokprojekt. Pig har faktiskt lite med djur att göra, eftersom huvudpersonerna är grisar. Kika gärna in på bokens hemsida www.pigmanagement.se. Management kan inte bli roligare än så här!

Resterande 15% ägnar jag åt bl.a. Saras Djurkonsult. Det känns bra att inte försöka leva på djuren, eftersom jag inte vill känna någon press att få si och så många nya djurkonsultationer varje månad för att företaget ska överleva. För att få lite sturktur i mitt nya liv kommer jag att ägna torsdagar åt djurprat.

Om gestaltning

Gestaltning är väldigt användbart. För min del funkar det bra både med fysiska som mentala delar av djuret. Jag både känner känslorna och kan kolla igenom fysiken. Man föreställer sej att man går in i djurets kropp, och känner av det första som dyker upp. Kanske värker det till i ett knä. Man känner hur det plötsligt känns alldeles konstigt och tungt att andas, det börjar klia vansinnigt någonstans eller något annat. Så fort man noterat känslan ska den försvinna. Man har bockat av, och kan fortsätta runt i kroppen. Saker som kommer upp direkt är viktigast. Vill man veta mer om det som dyker upp kan man fråga tillbaka. Jag har t.ex. haft djur som beskrivit hur deras spökande led ser ut. Jag har känt hur det knastrat i den av när den böjs.

Om känslan inte försvinner kan det bero på att man tolkat orsaken till känslan fel, eller att det finns fler orsaker. Jag har precis läst en hund som jag hela tiden fick markering på halsen. Det kändes svullet och trångt. Han visade mej att det var efter något slags slag. Men känslan försvann inte, och jag var förbryllad. Jag tog hjälp av en kollega, som berättade att hon fick upp problem med sköldkörteln också. När jag checkade av det försvann halskänslan. Nu hade vi fått korn på alla problem.

Snabbgestaltning är bra att använda i krissituationer. Har djuret ont? Hur är det med stress, mår han illa osv. En snabb avkänning för att lättare handla rätt. Ibland kan gestaltning vara en ganska otrevlig upplevelse. Hästar som glatt berättar om sitt mumsiga gräs, så man får grässmak i käften. Jag hade en katt som inte ville ha sitt vatten i rostfri skål. Tvi, metallsmak… urk… Och allvarligare. Att gå in i ett djur efter ett trauma och känna adrenalinet pumpa, yrsel, illamående, då vill man bara ut igen så fort det går och göra allt för att lindra känslan hos det stackars djuret.

Djurbetraktelser

Stå på huvudet och äta!Jag har nog sagt det förr, och säger det igen – jag känner mej priviligierad som ser djur. Alla djur. OK, jag är inte världsförtjust i myror (eftersom jag blir så dålig om de biter mej), stora spindlar som sitter och lurpassar åttaögda under duschkabinen och bara väntar på att få ta en tugga upp till knät på en så fort man sänker garden. Fästingar är inte heller några stora favoriter. Men så länge djuren håller sej på sin kant och inte ställer till det för sej, så får de gärna finnas för min del!

Häromdan satt vi vid frukostbordet, då en liten tvestjärt (även kallad örnastörta, pga den gamla myten att de kryper in i öronen på folk och knipsar) lösgjorde sej från blombuketten i vasen och tog sej en liten promenad bland frukostingredienserna. Han stannade till vid en liten ostsmula och satte igång att mumsa. Ostsmulan var stor som halva tvestjärten, men en dryg halvtimme senare var ostbiten slut. Den lilla tvestjärten var så söt när han attackerade ostbiten. Han kravlade upp på den, och sedan stod han på huvudet och gnagde underifrån, med sina långa flerledade antenner vilande mot bordsytan. Så trivs en tvestjärt nämligen bäst. När han har kroppen mot något så mycket som möjligt. Ingen cellskräck här inte!

Glöm inte stydera våra småkryp också. Försök sätta dej in i deras värld och deras perspektiv. En liten ostsmula är ett berg av mat för en glupsk tvestjärt vid söndagsfrukosten!


Nu är det bara sommarvärmen som fattas för att det ska bli riktig sommar! Det har mest verkat som om det inte kan vara varmt, soligt, vindstilla och utan regn på samma gång hittills. Skiner solen så blåser här halv storm. Är det vindstilla så regnar det också… Och någon värme kan man inte prata om när termometern inte vill över 17 grader.

Vi har iallafall haft glädjen att följa ett litet föl från diande lill-unge till yster parvel i grannarnas hage i år. Lille Nemo har även livat upp stämningen för shettisen Rocky, som blivit en helt ny häst i år, strålande av välmående. Tänk vad lite extra motion med hjälp av hästtokiga småtjejer och en liten hästparvel att vara lekfarbror åt kan göra för en trött och uttråkad liten shettis!

LEAVE A REPLY

Please enter your comment!
Please enter your name here

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.