Förr eller senare ramlar man på dom i sin släktforskning: personer som provat lyckan i huvudstaden. Stockholm växte snabbt och församlingsgränserna blev luddiga i en tid när folk flyttade och var inneboende mycket. Därför var man tvungen att införa ett annat folkbokföringssystem än de förlegade husförhörslängderna eller församlingböckerna. Rotemanssystemet var fött. Hur forksar man i Stockholmskällorna? Det ska vi kika lite på idag, eftersom jag just nu har uppdrag i dessa källor.
Citat från Stockholms stadsarkivs hemsida:
”År 1878 skapades en helt ny kommunal organisation i Stockholm: Rotemansinstitutionen. Staden indelades i ett antal folkbokföringsdistrikt, så kallade rotar. Församlingsprästerna, som tidigare skött folkbokföringen, klarade inte längre av sin uppgift. Den övertogs istället av de så kallade rotemännen. Rotemansinstitutionen var aktiv fram till 1926. Idag finns rotemännens uppgifter om den tidens stockholmare bevarade i Rotemansarkivet. Sedan slutet av 1970-talet har personal vid Stockholms stadsarkiv arbetat med att föra över uppgifterna i Rotemansarkivet till en databas.”
När jag först hamnade i Stockholm tog jag hjälp av min goda vän Ewa Nilsson, författare till boken Vägen till dina rötter, för att be om råd. Hon hade i sina samlingar en DVD-utgåva om Söder i Stockholm, sökte på den och hittade snabbt den familj jag sökte efter. Jag beställde skivan till mig själv, men under tiden som jag väntade på snigelposten ramlade jag över sidorna på nätet som Stockholms Stadsarkiv lagt ut. Samma material, med sökbara register över de delar av Rotemansarkivet de hunnit digitalisera!
Till Stockholms Rotemansarkiv >
Här hittade jag min familj, person för person, och kunde följa dom fram till 1926 utan större problem. Trevliga länkar till Stockholmskällan gav mig bilder på hus eller områden de bott i under ungefär rätt tidsperiod också – en riktig skattkista som gjorts tillgänglig för oss släktforskare helt gratis! Tack Stockholms Stadsarkiv!
Har du stockholmare i dina register? Sök och se om du hittar dom i Rotemansarkivet!
Jag har kunnat komplettera det jag hittat med kyrkböcker med dödsnotiser, diarier över inflyttningar, lysningsattester och sånt, så man har fortfarande en parallellt löpande kyrkobokföring av livets skeden, det är bara själva husförhörslängderna och beskrivningarna av hushållens sammansättning som har ett eget system i huvudstaden.
