Jag får ofta höra av folk omkring mig att de önskar de hade tid att släktforska. Kanske har de aldrig ens börjat, kanske har dom lagt forskningen på hyllan ett tag. Lägga på hyllan gör jag också då och då, i väntan på inspiration eller sug eller – tid! Här kommer iallafall några tips på hur man kan ta sig tid, eller varför det är så enkelt!
Självklart är det inte min uppgift att berätta för dig hur du ska prioritera din tid! Jag tänker bara inspirera med lite mental träning på hur du kan tänka för att ge dig själv ”mer tid” till släktforskningen.
Det som är gjort är gjort
Så tänker jag ofta med både min släktforskning och när jag håller på med scrapbooking. Båda dessa hobbies är sådana som man dels aldrig ”blir färdig med” (så varför ens försöka?) och dels lätt fastnar i någon slags perfektionistfälla. Tänk istället på att varje ny data du för in i ditt släktregister lägger en pusselbit till din forskning. Den finns där vad som än händer sen (nåja, hårddiskkraschar utan backup och sånt kan vi ju prata om en annan gång). Nästa gång du forskar på den personen har du redan en pusselbit som du kan använda dig av för att lägga pusslet.
Man behöver inte ha en person komplett för att fortsätta med en annan!
Som jag tidigare påpekat så växer släktforskningen exponentiellt! För varje ny generation du lägger till får du dubbelt så mycket folk att hålla reda på! Försök inte ens ha stenkoll på alla! Har du bara lite tid en dag men ändå är forskarsugen: slumpklicka på en ana i ditt program och se vad du saknar för uppgifter. Jag hittade t.ex. ett dödsdatum idag utan någon källa eller dödsplats på en av mina anor. Jag gissade mig till från övriga uppgifter jag hade var jag skulle leta, och det tog mig max 5 minuter att bläddra fram rätt dödsbok på Digitalarkivet i Norge och verifiera att Jon verkligen dog den här dagen – och jag fick kompletterat med en källa, så jag slipper undra nästa gång!
Våga alltså slumpa runt bland dina anor, och fastna inte i fällan att en person måste vara komplett, innan du kan fortsätta till nästa generation! Jag tycker själv det är roligt och berikande att ibland forska i skånska kyrkböcker i mitten av 1800-talet och ibland rota runt i nordliga Norge sent 1700-tal!
Glöm inte sammanställa ibland – och göra ToDo-listor
Att bara slumpa sig fram funkar inte i längden. Ibland kan du behöva ta ett steg tillbaka och titta lite noggrannare på en person. Du kanske har uppgifter så du kan sammanställa deras liv hyfsat. När du börjar sammanställa hittar du lätt luckor som du kan skriva på en lista att du ska kolla upp när du får en stund över. Att verifiera en pigtjänst på 2 år i en annan församling kan ta 10 minuter att slå upp och dokumentera. Jag använder iCals Att göra-lista och en separat Släktforskningskalender att notera saker jag vill kolla upp – enkelt att kryssa av när det är gjort, och stör inte medans det väntar.
Bestäm innan hur lång tid du ska lägga
Om du vet med dig att du är på ett uppslukande humör kan ett tips vara att bestämma innan att du ska lägga 20 minuter eller en timme på din forskning, sen är det slut, där bromsar du oavsett vad du gör. Jag brukar använda ett TVprogram som begränsare på kvällarna – jag vill ju inte missa min serie! Släktforskningen kan faktiskt bli mer effektiv om man tidsbegränsar den också och inte alltid tillåter sig själv att ha maratonpass!
Detta var mina tips på hur man kan köra småpass av släktforskning i vanliga vardagen, och hur du kan planera dom i förväg. Hur brukar du göra? Har du några tips till andra?
