Hur jag släktforskar

En person dyker upp

Oftast börjar en person i anträdet med att dyka upp i en husförhörslängd. Antingen som barn i en syskonskara, eller som någons förälder. Då hoppas man att det står MINST ett födelseår, gärna datum och allra helst församlig i en kolumn efter namnet. Även om husförhörslängderna kan vara felskrivna eller ha bristfälliga fakta noterade är dessa ändå själva ryggraden i all svensk forskning!

Några fallgropar:

  • felaktigt antagande om biologiska föräldrar (omgiften vid den ene makens dödsfall är VÄLDIGT vanligt!)
  • suddiga titlar så man tror en piga eller dräng är dotter eller son i familjen
  • ingen födelseförsamling angiven betyder inte nödvändigtvis att personen är född i den församlingen hfl tillhör

Källhänvisningar

Det har tagit mig tid att utveckla en bra rutin för källangivelser i mitt forskande.

VIKTIGT om källor: Det finns många olika sätt att ange källor, och ska man vara riktigt “korrekt” bör man ange vilken webbtjänst man använt och deras referenssystem så mycket det går. Sidnumreringar kan skilja mycket, liksom vad volymerna kallas – konstigt nog eftersom volymbeteckningarna borde vara någon slags standard. Jag använder numera den standard AD och RA har kopieringsbart i sina tjänster. Eftersom jag använder AD till 98% av min forskning blir det mest deras källkoder som används. Jag lägger även oftast in deras visningsURL nu sedan det blev en webbaserad tjänst, även om man måste ha abonnemang för att se källan. Men det går snabbt att hitta sidan för snabbkoll så.

AD: Smedstorp (L) AI:12 (1866-1874) Bild 184 / sid 178 (AID: v101170.b184.s178, NAD: SE/LLA/13356)

samma sida hos RA: Smedstorps kyrkoarkiv, Husförhörslängder, SE/LLA/13356/A I/12 (1866-1874), bildid: C0061931_00179

Skärmdumpar

Ibland tar jag skärmdump av källan. Vid husförhörslängder är det bara i undantagsfall nuförtiden. Eftersom man kommer åt allt så lätt och snabbt igen om man angivit källan bra är det mest onödigt jobb. Däremot brukar jag ta dumpar av födelse, vigsel, död och åtminstone bouppteckningsingressen och laddar upp.

Som kuriosa kan jag nämna att äldre anor som saknar foton brukar jag lägga deras namn som profilbild. Då använder jag antingen födelsebokens namn eller om det finns underskrifter eller bomärken under personens liv som jag kan ha anledning att tro att de själva skrivit så använder jag det istället som “foto” på personen.

Källhänvisningar blir bra tidslinje

När jag sammanställt tidigare forskning har jag upptäckt att jag velat ha en lista med alla relevanta källor om en person “rakt upp och ner” utan att behöva leta. Därför har jag infört en rutin där jag klistrar in min källkodsrad för ett uppslag i en anteckning för varje person.

Tidigare använde jag en egenkomponerad källkod, men nu använder jag de ovan beskrivna snabbkopierade från webbtjänsterna. Så här ser ex. min ana Johanna Bengtsdotters tidslinje ut:

Vittsjö A1:3 1817-1820 p.15 Tidemanstorp
Vittsjö A1:4 1820-1827 p.36 Tidemanstorp
Vittsjö A1:5 1823-1827 p.78 Tidemanstorp
Vittsjö A1:6 1827-1832 p.34 Tidemanstorp
Vittsjö A1:7 1832-1836 1/5 p.33

Röke (L) AI:3 (1831-1835) bild 3 / sid 1 (AID: v100989.b3.s1, NAD: SE/LLA/13324) s.1 Inflyttade år 1835 14 Do (nov) Johanna BengtsDr Englarp, Wittsjö
Röke (L) AI:3 (1831-1835) bild 40 / sid 40 (AID: v100989.b40.s40, NAD: SE/LLA/13324) Englarp pig fr Wittsjö 14/11 1835

Röke A1:4 1836-1841 s.38 Englarp pig från Wittsjö 35
Röke A1:5 1842-1845 s.14 Önnarp H fr. Anders Jönsson i Englarp
Röke A1:6 1846-1850 s.23 Önnarp H
Röke A1:7 1851-1854 s.23 Önnarp
Röke A1:8 1855-1860 s.33 Önnarp No1 t.  p.19 31/10 1860
Röke A1:8 1855-1860 s.19 Önnarp fr.pag 33 31/10 60

Röke (L) AI:9 (1861-1869) bild 13 / sid 20 (AID: v100995.b13.s20, NAD: SE/LLA/13324) s.19 Önnarp No 1 †

Som ni ser är det en blandning av mitt gamla system och det nya kopierade. Det finns en poäng med att behålla det gamla också, för då vet jag att det var längesedan jag var inne på en källa och kan behöver återbesöka den och se om jag missat något med dagens kunnande.

Jag brukar försöka skriva till årtalen längden omfattar också (ibland innehåller en arkivvolym flera olika tidsomfattande längder, så socknen börjar kanske om med 5 år till efter ett visst antal sidor), för att enklare se var nya källor ska klistras in i anteckningen.

Det som inte framgår direkt av det kopierade är platsens namn, titel på personen, anteckningar och flyttar, så dessa brukar jag komplettera med på mina anor.

Mina källkoder blir på det viset en ganska snabb livslinje, som man enkelt kan sammanställa och väva ut mer med detaljer från källorna + att man enkelt ser var det är luckor och behövs forskas mer.

Bygga på bit för bit av trädet

När jag börjar på en ny gren fastnar jag lätt i sökandet neråt generation för generation. Jag får säga till mig själv ibland att stanna upp, gå på andra hållet, “döda” lite folk – helt enkelt göra en överblick i helikopterperspektiv. Jag samlar på anor i rakt nedstigande led och deras syskon. Ibland kan det finnas anledning att bredda forskningen lite och kolla upp var syskonen tar vägen och vem de gifter sig med. Detta gäller framförallt i glesbygd, där det ofta förekommer kusingiften. Men då brukar man märka att man knyter ihop familjerna efter ett tag.

Det är väldigt lätt att glömma föräldrarna när en ana gifter sig, bildar egen familj och flyttar iväg. Därför är det bra med lite helikoptersyn ibland. Ofta går det ganska enkelt att följa föräldrarna tills de dör, men jag brukar inte försöka göra det samtidigt som jag tittar på barnets fortsatta öden, för då är man snart vilse och snurrig på vad man har kollat och inte. En person eller familj i taget funkar bäst för mej, i små pass.