Jag har skrivit flera instruktioner till hur man börjar släktforska. Du hittar instruktioner här nedan.
Prata med levande släktingar!
Detta är det viktigaste av allt! Di gamle försvinner med sina minnen, arkiven finns alltid kvar och blir mer och mer tillgängliga. Även om muntliga källor och minnen kan vara lite si och så när det gäller sanningen och hur det verkligen var, så är det ändå detta som är hjärtat i forskningen. Att höra någon berätta om vad de minns om en särskild person, och vad de kommer ihåg att det sagts om dom.
Utöver anekdoter och minnen – som man kan trigga fram med små enkla intervjufrågor, typ ”var gick ni i skolan, och hur tog ni er dit?” – så kan man skapa familjescheman att bygga på. Skriv ner så mycket ni kan och de kommer ihåg om föräldrar, syskon, mostrar och farbröder. Ibland blir det fel, och en ”farbror” kanske i själva verker är farfars bror, men det kommer ni snart att upptäcka och kunna flytta rätt. Huvudsaken att man börjar med en grund.
Är du som jag i 40-årsåldern kan det vara värt att notera att dina föräldrar, mostrar och farbröder nu faktiskt räknas som ”äldre släktingar” och börjar kanske ha lite svårt med minnet, att hålla alla trådar på plats osv. Så missa alltså inte att prata med dina föräldrar och lyssna på vad de har att säga!
Personakt och personbild
I personakten/personbilden finns även uppgifter om föräldrar och alla barn. Även s.k. ”barn på bygden” finns med, därför krävs det att du är släkt i rakt nedstigande led för att de ska lämna ut uppgifter ur dessa arkiv, på grund av vår 70-åriga personuppgifts-sekretess. I sekretessreglerna står bl.a. att de får lämna ut uppgifter som inte kan vara till men för någon, men de har rätt att neka dig uppgifterna om du inte kan visa att du har rätt till dom genom direkt släktskap.
Husförhörslängdernas slut – Församlingsböckerna börjar
När digitaliseringsprojekten började online hade man fokus på det släktforskare var vana att hitta i, dvs husförhörslängder och ministerialböckerna med födda-vigda-döda. När detta var inscannat/avfotograferat har man nu äntligen börjat fylla på även med 1900-talskällorna som kommer efter ca 1894 när många av husförhörslängderna tog slut – dvs. så långt mormonernas mikrofilmer sträckte sig. Vad som hunnit ut online varierar mellan olika webbtjänster och olika län. Uppdateringarna går med en rasande fart också, så kolla ofta efter dina saknade böcker. Rätt vad det är ligger dom där i bestånden!
Har du hittat dina mor- eller farföräldrars födelsedatum och församling får du genom församling eller landsarkiv – eller folkräkningarna – ta reda på vad deras föräldrar hette, när och var de var födda. Runt sekelskiftet 1900 blir det även mer och mer vanligt att man får ”efternamn” istället för de tidigare patronymen Svensdotter och Jönsson. Fruarna tar makens efternamn och familjenamnen är ett faktum…
När du passerar den gränsen bakåt är det nästan motorväg. Nä, inte riktigt, men du kan ha tur.
Det finns en del hinder på vägen. Okända fäder kan sätta stopp för en gren, kyrkböcker kan ha brunnit, den som skrivit böckerna kan skriva fruktansvärt slarvigt, så du inte är säker på om den pigan är ”din” Johanna om du inte kan verifiera det med flera böcker som säger samma sak.
Sen kan folk försvinna vid flyttar – de skulle flytta till en församling, men flyttar aldrig in. Jag blev av med morfars farmor på det viset. Hon skulle flyttat in till Helsingborg, men försvann bara. Så jag vet inte alls var hon tog vägen eller när hon dog. Personal på församlingarna i Helsingborg har hjälpt mig leta, och församlingen hon flyttade ifrån har kollat dödbok och sånt runt detta datum också, ifall hon inte ”hann” flytta utan resultat. Efter 5 års försök hittade jag henne till slut i en dödbok som jag handbläddrat – då var hon redo att bli hittad! Hon hade flyttat till Helsingborg.
Dödskivan
Funderar du på att börja släktforska seriöst, så är nog detta en av de allra viktigaste grundverktygen idag. Den kostar en liten slant (600 kr), men den är värd vartenda öre! Den kan finnas tillgänglig på bibliotek och liknande också om du vill prova på. Här finns (nästan) alla som dött under 1900-talet, och skivan uppdateras ständigt med nya versioner. Det finns dessutom en hel hoper glada amatörforskare som ägnar timmar på pastorsexpeditioner för att komplettera de tidigare uppgifterna. I början av din forskning, när du fortfarande är kvar på folk födda i slutet av 1800-talet och under 1900-talet kommer du att kunna smaska in massor med detaljer om dina släktingar från den här skivan.
Men för att ha nytta av skivan krävs det såklart att du vet lite vad du letar efter. Vad gubben eller gumman hette och ungefär när de var födda eller dog och var. Dödskivan ger dej inga upplysningar om familj, förutom en post med civilståndsändring. Har tanten blivit änka får man automatiskt makens dödsdatum – och man kan söka på tantens dödsdatum och kanske hitta gubben om han dött senare, så lite korsreferenser finns. Du får också reda på personnummer, födelseort och dödsförsamling. Ett litet skelett om personen att bygga vidare på.
Folkräkningarna
Det finns 6 skivor till som kan vara till hjälp i din forskning. Sveriges befolkning 1880, 1890, 1900, 1970, 1980 och 1990. Dessa innehåller de folkräkningar Statistiska Centralbyrån genomförde i vårt land vart tionde år, och innehåller hushåll, adresser, namn och födelseår på personer. Barn står registrerade utan efternamn, så det gäller att ha koll på föräldrarna!
På Riksarkivets Släktforskningstjänst SVAR håller man på att bygga upp en databas med de genomförda folkräkningarna. Det finns folkräkningar publicerade från 1860, 1870, 1880, 1890, 1900, 1910 för olika län som du behöver ha abonnemang för att söka i. Räkna med att de folkrika länen kommer att ta längre tid att få indexerade i dessa databaser. 1880-1900 är komplett för hela landet och ”ersätter” behovet av CD-skivorna om du inte redan har dessa. Dessutom finns 1930 års folkräkning bläddringsbar avfotograferad hos SVAR.
Du kanske vet att din morfar hette Sven Jönsson och bodde i Helsingborg på 70-talet. En sökning på ett så vanligt namn kan ge en hel del träffar, men du kan ha tur! Och när du bläddrar igenom alla Sven kanske du hajar till för att du känner igen en adress e.d. Sedan finns det ofta en knapp med Samma hushåll och Samma fastighet (skivorna skiljer sej åt lite), där du kan få upp hela familjen. Dessa skivorna kan jämföras lite med de gamla husförhörslängderna, som du kommer ner till på 1800-talet.
Värt att notera är att i USA är det sådana här folkräkningar nästan hela deras forskning bygger på – där kallas det censuses och läggs ut på olika tjänster på nätet efterhand, som du kan prenumerera på. Bra om du har emigranter du vill följa, men en liten parentes när det gäler svensk forskning.
Följa en person
Man börjar med att kolla en födelsebok på det datum du fått tag i. Där får du reda på föräldrarna och var i församlingen personen är född (by-gård). Notera redan från början dopvittnen också om dessa står med. De är ofta släkt!!
Nästa steg är husförhörslängden från samma år. Leta upp by/gård och din familj. Där står föräldrarnas födelsedatum och församling (oftast, ibland bara årtal, inga församlingar – betyder ofta, men inte alltid att de är födda i församlingen) och syskons dito. Anteckningar, flyttkolumner, vigslar m.m. är av särskilt intresse. Strukna i husförhörslängden ger dej extra anledning att kolla efter flyttar, dödsdatum m.m. Utöver födelsebok och husförhörslängder finns vigsel-längder, dödböcker och flyttlängder. Flyttlängder och vigslar kan, om du har tur, även vara kompletterade med attester. Vanligast för flyttlängderna. Flyttattester, som innehåller lite mer info om din släkting, finns i den församling de flyttat till. Det är inte alltid dessa sparats.