Husförhörslängd

När man släktforskat ett tag blir alla släktforskningstermer vardagsmat och självklara! Idag tänkte jag berätta lite om vad en husförhörslängd är egentligen, varför de fördes, vad man kan hitta i dom och varför de spelar en så viktig roll inom släktforskningens grunder.

“Sverige var ett av de första länderna i världen där hela befolkningen lärde sig läsa. Det började redan med ett påbud från Karl XI, som kom till uttryck i 1686 års kyrkolag. Alla barn skulle kunna läsa och “see med egna ögon hwad Gud i sitt helige Ord bjuder och befaller“”

Detta citat är hämtat ur Skolplanschernas Sverige av Jens Wahlstedt, och sammanfattar bra anledningen till att husförhören kom till tycker jag.

Husförhören genomfördes genom att prästen kom till en av de större gårdarna i byn och förhörde de samlade på deras kristendomskunskaper årligen. Man skulle bl.a. kunna Luthers katekes med förklaringar, en knippe böner, läsa innantill och utantill och resultaten antecknades i husförhörslängden, hushåll för hushåll. Det var viktigt att man hade hyfsade kyrkbetyg med sig när man t.ex. flyttade, annars kunde det vara svårt att få jobb i den nya församlingen.

Själva längden kan vara sorterad efter församlingens eller socknens s.k. rotar, men det händer att man hittar husförhörslängder som är i alfabetisk ordning efter gårdar och byar. I hushållen står husbonden överst om han är i livet. Det var han som hade huvudansvaret för att hushållet lärde sig det de skulle kunna till husförhören. Därefter kom frun och barnen och sist tjänstefolket, pigor och drängar. Ibland står pojkar först och flickor sen, men det vanligaste är nog ändå att barnen står i den ordning de är födda – särskilt i senare husförhörslängder.

Hur detaljerade längderna är varierar mycket mellan församlingarna och även vilken tid de är ifrån. Tidigare böcker är ofta bristfälliga om man jämför med de mer standardiserade böckerna med förtryckta kolumner som är vanliga i slutet av 1800-talet. I de tidigare böckerna har jag märkt att det ofta står åldrar på personerna istället för födelseår eller födelsedatum.

De allra tidigaste böckerna som kan finnas sparade, från tiden när kyrkolagen kom till kallas katekismilängder. 1894 kommer en ny förordning i samband med att husförhörens betydelse kraftigt minskat, och husförhörslängderna ombildas till folkbokföringslängder som kallas församlingsböcker.

En annan form av “folkbokföringsböcker” du kan komma att höra talas om i din forskning är mantalslängderna, som framförallt får betydelse i äldre tider innan husförhörslängderna finns. Dessa beskriver vilka som betalat skatt årligen och hur hushållen var uppbyggda, men det är en helt annan historia, och de är inte lika lättillgängliga och lättlästa som husförhörslängderna!

LEAVE A REPLY

Please enter your comment!
Please enter your name here

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.