Jag var aldrig särskilt historieintresserad i skolan. Det var så abstrakt med alla kungar och krig och årtal som flög omkring som man skulle lära sig. Lite fastnade väl, så man har ett ungefärligt hum om när olika stora händelser inträffade. Men jag tror att min historielärare hade fångat mitt intresse mer effektivt om han hade börjat prata om vanligt folk och hur de levde. Det är ju berättelserna om digerdöden och sånt som fastnade bäst hos mig – det rörde inte bara kungar och adel.
Just nu har jag av en slump ramlat på några levnadsbeskrivningar i bokform. En boktitel fastnade jag för på Bokbörsen och klickade hem och en annan hade jag redan plockat åt mig i en boklåda nånstans men inte kommit mig för att läsa. Det slumpade sig så att både Dommepågen berättar och Springpojke i Helsingborg för längesedan är skrivna av män som vuxit upp i Skåne ungefär samma tid, dvs i början av förra seklet. Att läsa om deras vardag och vedermödor har gett mig mycket ny inspiration att ta tag i ny släktforskning.
Dommepågen berättar rakt och enkelt om hur hans mamma dog och hela hanteringen av den döda med begravning, faderns beteende och kärleksfulla behandling av sin bortgångna fru, själaringning och sådant som hör till det förgångna idag när begravningsbyrån sköter allt från sista andetaget.
Springpojken Einar berättar om sin mycket fattiga uppväxt, hur de blir vräkta, hans första jobb, sociala insatser för fattiga barn i Helsingborg och en lärare som var en verklig förebild.
När jag läser om dessa båda herrars uppväxt får man en större förståelse för hur det var att växa upp i en familj med 7 syskon i början av förra seklet och vad mycket vi idag tar för givet i form av bekvämlighet och social trygghet. Det kan även hjälpa en att förstå anteckningar i husförhörslängder om fylleri, ombildade familjer efter dödsfall och andra omständigheter som färgade vanligt folks vardag.
Jag är även väldigt förtjust i TV-programserien ”Vem tror du att du är?”, som finns i många olika länder. Jag har hört folk opponera sig mot att det bara är en massa kändisar som är med där, men de har ju också en intressant historia! Jag ser inte programserien som ett kursprogram för hur man släktforskar, utan mer som inspiration kring det här med levnadsöden och att hitta personerna bakom. De fördjupar sig ju bara i vissa grenar som på olika sätt är bra att visa och berätta om och blandar många olika kulturer och religioner och sociala klasser.
Jag var särskilt fascinerad av det danska programmet där de hamnade på Bali i sockerplantage med slaveri. Eftersom jag är uppvuxen ett stenkast från Danmark, utanför Helsingborg, kändes det extra osannolikt med den danska historien som kolonisatörer och slavhandlare! Världen förändras verkligen när man gör lite djupdykningar här och där! Jag har fått flera aha-upplevelser och haft god hjälp av programmen att hitta nya infallsvinklar och sökvägar i några av mina uppdrag, bl.a. kring invandring och barnhusbarn. Jag tycker de gjort en intressant programserie som är både trevlig och underhållande att titta på. Jag har sett mycket via webb-TV. Googla på Who do you think you are, så hittar ni en del gammalt upplagt på YouTube.