Släktforskningen blev tidigt datoriserad och även idag, med den stora spridningen av internet, finns en del verktyg och register endast att få tag på på skiva. Då de kan vara till så stor hjälp till forskningen under sent 1800- och hela 1900-talet måste dessa tas med här i tipsen.
Det finns många fler CD-skivor med olika specialområden, avskrifter av kyrkböcker i Excel-format utgivna av lokalföreningar m.m. Här berör jag de mest omfattande och kanske viktigaste skivorna generellt. Från alla skivorna nedan kan du kopiera texterna som hör till en person och enkelt klistra in i ditt släktforskarprogram, så du slipper skriva av och skriva fel. Tänk på att någon skrivit in alla dessa uppgifterna så att de blev sökbara, därför förekommer det skrivfel! Stavfel på namn, felaktiga årtal osv, men det är inte jättevanligt. Du ska bara vara medveten om att det förekommer.
Sveriges dödbok
Om du bara ska köpa ett register på skiva, så är det ”Dödskivan” du ska köpa. Den innehåller de flesta avlidna i Sverige från en bra bit ner på 1800-talet till nutid. Skivan, som numera även finns som usb-sticka, uppdateras regelbundet med kompletteringar och nytillkommet material.
Följande uppgifter kan finnas med på en person:
- födelsedatum (personnummer)
- fullständigt namn
- födelseförsamling (kan vara felaktig om personen flyttat mycket under sitt liv)
- dödsdatum
- dödsförsamling
- folkbokföringsadress
- civilstånd vid sin död
- senaste civilståndsändring (dvs när man gift sig, skilsmässa eller blivit änka/änkling)
Som ni förstår kommer man ganska långt bara genom att hitta en person man söker på Dödskivan. Står det t.ex. att kvinnan blivit änka 13/6-1971 kan man enkelt leta upp henns make, som dog det datumet och antagligen har samma efternamn – och kanske där få reda på när paret gifte sig!
Skivan ges ut av Sveriges Släktforskarförbund, och finns även att köpa via många lokalföreningar.
Sveriges befolkning 1880, 1890, 1900, 1970, 1980 och 1990
Statistiska centralbyrån har utfört folkräkningar sedan mitten av 1800-talet, och 4 av dessa finns digitaliserade och utgivna som sökbara register på skiva. Beroende på var du är i din forskning har du olika nytta av de olika årtalen. De senare är bra för att kartlägga den närmsta släkten nu, de du kanske växt upp med och har minnen av, kolla födelsedatum på kusiner och var de bodde osv.
De två tidiga skivorna kan vara viktiga komplement, då de är från den tiden när många av de mikrofilamde kyrkböckerna börjar ta slut, så du kan fortsätta spåra dina släktingar ett par år till.
På folkräkningsskivorna får du reda på:
| 1880, 1890 och 1900 | 1970 och 1980 |
|
Du kan göra sökning på Samma adress och Samma fastighet och ibland Samma område för att knyta ihop dina familjer i hushåll, men det är inte lika tydligt som de tidigare skivorna, vilka som ”hör ihop” |
Även dessa skivor är från Sveriges Släktforskarförbund.
Nu väntar vi på 1910, 1920 och 1930 också, och hoppas att de kommer. Folkräkningssidorna för dessa år finns i många fall tillgängliga via SVARs webbtjänst, och även 1860, 1870 och 1880, men det är endast vissa län som digitaliserats till sökbara register. Mer om detta på internet-forskningssidorna.
Begravda i Sverige
En skiva som samlar gravregister från olika kyrkogårdsförvaltningar runt om i Sverige. Den är långt ifrån komplett, och kan vara ganska svår att söka på. Jag hade t.ex. problem att hitta personer jag visste alla uppgifter om redan, som visade sig finnas med när jag ändrade på min sökning lite. Så det kan vara värt att prova många sökalternativ. Svårigheterna beror på att det inte funnits någon genomgående standardiserad metod att registrera gravarna eller vilka uppgifter som ska anges. Sen finns det familjegravar och minneslundar som krånglar till sökningen ytterligare, om dina släktingar valt sådan gravsättning.
Jag tycker skivan är lite överkurs, och du hittar mest 1900-talsgravar, även om det finns ett fåtal lite äldre också. Men är du intresserad av gravplatser kan du ha tur att just din kyrkogårdsförvaltning finns med och du hittar dina släktingar. Jag tycker själv det är en speciall känsla att stå vid släktens gravar. Oavsett vilken tro man har kring de döda och livet efter detta så kan man iallafall vara hyfsat säker på att släktingen blivit gravsatt just på den platsen en gång och att dess närmsta sörjande kanske besökt graven – vilket i sig ger en närhet till personen.
Skivan ges ut av Sveriges Släktforskarförbund.
