Eftersom det snabbt blir svårt att hålla reda på alla personer man är släkt med så rekommenderar jag att du skaffar ett släktforskningsprogram ganska snabbt, och börjar mata in alla uppgifter du får tag på direkt.
Visst är det möjligt att använda ett program såsom Word eller Excel att mata in dina uppgifter i, men jag rekommenderar inte det. Det blir som sagt snabbt många människor och kopplingar att hålla reda på, så det bästa är att använda ett släktforskningsprogram som är gjort för att hålla reda på släkten, så kan du lägga tid på att göra det som är roligt – att släktforska – istället för att klura på speciallösningar eller hur du bäst skriver tydligt.
Det finns även en del sökbara register att köpa på skiva från olika ställen, som är viktiga verktyg när du börjar med och ska komma vidare med din släktforskning. De flesta skivorna är endast tillgängliga för Windows. Har du inte detta system finns det idag bra s.k. emulatorer så att du kan köra Windows i din dator utan att det märks att du jobbar i ett annat system! Jag har begränsat min beskrivning till de vanligaste skivorna, som du kommer att ha mycket nytta av! De finns ofta installerade i forskarsalar på landsarkiven också, så du kanske inte behöver köpa dom själv.
Välja släktforskningsprogram
Det finns många olika släktforskningsprogrampå marknaden. Det du behöver tänka på är om programmet har möjlighet att exportera dina uppgifter i GEDCOM-format. GEDCOM är ett enkelt programmeringsspråk uppfunnet för att standardisera sättet du matar in uppgifter om dina personer och deras familjer. Förutom det ska du välja ett program du trivs med och som uppfyller dina behov just nu. Kan du bara exportera allt till GEDCOM kan du sedan byta program när du vill, om du behöver fler funktioner efter hand.
Ett i mitt tycke bra nybörjarprogram är det svenska programmet Min släkt (illustrationen till höger är från detta), som du provar gratis. Med det mer avancerade DISGEN kan du får mycket hjälp via DIS-föreningens fadderverksamhet. För Mac finns programmen Family Tree Maker (som även finns i Windows-version och tidigare funnits med en gratis svensk version hos Ancestry), MacFamilyTree och en uppsjö med översatta äldre program. Det relativt nya svenska programmet Genney finns för alla plattformar.
Jag har själv konverterat min forskning till Family Tree Maker och har mitt släktträd hos Ancestry sedan ett par år. Det bästa med detta är webbversionen och möjligheten att synka trädet där jag vill jobba. I webbträdet finns tillräckligt mycket grundfunktioner för den löpande forskningen, är tydligt, snyggt och lättklickat. Med appen i datorn kan jag städa, organisera platser m.m. och finlira om jag har lust. Äntligen har jag fått bra överblick över bilder och dokument som hör till respektive personer också!
Källhänvisningar
En annan funktion som bör finnas med i ditt program är ett standardiserat sätt att ange dina källor till uppgifterna – gärna så nära själva uppgiften som möjligt. Om du skriver ett födelsedatum är det bra om du kan ange i samband med detta datum om du hittat datumet i en husförhörslängd eller födelselängd t.ex. Det är bra om källorna definieras efter hand som nya sorters källor dyker upp, och att du nästa gång kan välja den källan i en lista.
Börja med att mata dina källor DIREKT! Tänk inte att du ska göra det sedan, för att du är ivrig att komma vidare. Du kan komma att behöva gå tillbaka och kika på en uppgift igen, och då är det bra om du har antecknat var du hittat uppgiften.
I min forskning har jag en källa som t.ex anger ”C – födelsebok eller äldre vigda/döda”. När jag kollat en födelsebok och skrivit in datumet väljer jag källa C och sedan finns en rad där jag kan skriva in det jag kallar källkod, som kan se ut såhär: ”Örkelljunga C:1 1779-1815 sidan 253 födda 1801”. Både Riksarkivet och ArkivDigital erbjuder olika alternativ att kopiera deras källhänvisning för att få standardiserade källor.
