Redan när vi är små lär vi oss hur djuren ”låter”. Mjau, vov, mu osv… Men ditt husdjur säger ju faktiskt lite mer än bara miao och vov, eller hur?
Med lite träning, men framför allt eftertanke lär du dej snabbt förstå ditt djurs olika läten.
Jag använder min katt som exempel eftersom han är det djur jag har mest erfarenhet av, utan jämförelse. Russin har massor med olika läten! Och han uppfinner nya efter hand som han behöver dom. Funkar inte ett testar han ett annat. Funkar lätet (dvs han får rätt respons från mej) behåller han det och använder det i fortsättningen.
Det finns en engelsk forskare (John Bradshaw, forskare vid universitetet i Southampton i Storbritannien) som studerat just katters läten. De anpassar sina jamande efter vem de ”pratar” med och vad de vill.
När vi flyttade hit till Karlskrona förvandlades Russins trädgårdsvistelse till balkong mot motorväg istället. Plötsligt funkade inte det vanliga ”jag vill gå in”-jamet, för det överröstade inte trafiken på motorvägen. Så han uppfann ett nytt genomträngande jam, som han ofta kombinerar med ett litet kattfejs i fönstret som söker min blick.
Jag hör också skillnad på ”jag vill ha mat”, ”jag vill kela”, ”nu har du inte brytt dej om mej på ett tag”, ”välkommen hem”, ”jag är så uttråkad, vi hittar på något” och ”jag är så kelen att det inte räcker med vad du än gör”… Han har säkert fler som jag inte kommer på för tillfället. Jo, ”åh, nykokt fisk, vad gott det ska bli, jag är sååå hungrig och sugen” låter lite annorlunda än ”mm, äntligen mat”. Ni förstår säkert vad jag menar… =o)