Direkt när jag klev ur bilen kände jag lugnet och de mysiga energierna, trots glada, stimmiga, välkomnande hundar som mötte oss. Två border collies och en lite mindre och luddigare tjej som gärna utnyttjade att hon var hemskt söt och valpig. Vi fick reda på att det var en isländsk vallhund. Tyvärr var de såna yrväder så de kom aldrig med på bild, trots försök.
Plötsligt kom en skock får promenerandes förbi. I hasorna hade de två bordisar som svepte naturligt och vackert bakom skocken. Jeanette vallade in de 6 fåren i en fålla i en manege och Lena tog in sin första hund.
Hon hade varit med förr och visste vad som väntade. Hon kom virvlande så bearded pälsen yrde och trummade med framtassarna. Efter lite hälsande var det dags att öva balansering, där hunden ska ha skocken mellan sig och herden. De flyttade och bytte position efter hand som hunden själv listade ut vad hon skulle göra och var hon skulle stå. Hon fick beröm så fort hon placerade sig rätt, annars ignorerades hon. Jag tyckte det var väldigt fascinerande att se när den första uppspeltheten gick över och hunden fick börja tänka mer och mer på hur jobbet skulle skötas. Vi hade tre bearded collies med oss och de var ganska lika i både vilka övningar som kördes och hur hundarna betedde sig. Alla tre skällde ganska mycket och fåren funderade på att kontakta skyddsombudet om öronproppar. Fast så coola fåren var hade de kunnat köra med radiokåpor med reggaeradio…
När det var Viskas tur fick hon en löplina på sig. Jag tror det berodde på att hon råkade hoppa in till fåren första gången och behöver få lite mer grepp på vad hon ska göra med dom där ulltussarna egentligen. Viska är en blandning av border collie och kelpie. Dom vallar lite annorlunda mot beardisarna och Viska fick träna kommandon för olika placeringar i förhållande till skocken i fållan och herden.
Det kommando hon gillade bäst var Walk in. Då fick hon ju gå närmre fåren! Back up är pisstrist, man riktigt såg hur hon himlade och suckade när det var dags för det. Ligga är ett viktigt moment.
Det var lite problem med kommandot Lay down eftersom hon är mer van vid ligg. Det blev många upprepningar och lite hjälp med tryck på rumpan av Jeanette som höll i kopplet innan hon låg hyfsat ofta på kommandot. Så fort hon kom nära fåren var det full fokus på dom och energin gick i taket. Hon började lyfta överläppen och fåren började också jobba med att visa henne att det inte var ok. Hon var för jobbig liksom – boff boff på fållan. När hon haft ett nafs och skällutbrott skulle hon ligga lugnt på samma plats innan hon fick fortsätta. Herden bytte inte position förrän Viska klarat att walk in och lay down på rätt ställe vid fåren. La hon sej inte framme vid fåren inom en rimlig tid fick hon back up och lay down längre bak, vilket hon gjorde lite lättare. Inte lika distraherad av fåren – och mer motiverad att få jobba framåt igen såklart. Hon är allt annat än dum.
Efter Viska fick vi se en annan hund som jag inte vet vad det var för ras (tror det kan ha varit en kelpie-variant…), men han skulle lösvalla med samma kommandon som Viska. Han hade vallat längre tid och hade koll på kommandona, men hans brist var att han lyssnade lite för mycket på husse och brydde sej lite för lite om fåren – hunden ska ju helst veta innan han får kommandot vad han förväntas göra nu på hur fåren beter sig – och de vet dom ju egentligen i generna… Det var iallafall kul att se hur det var tänkt att fungera i hunden.
Andra gången Viska skulle valla hade hon hunnit vila lite och det förra passet bearbetats så hon var med på noterna direkt. Folket hade pratat igenom lite svagheter också och kommandon gavs lugnare och säkrare. Nu hann de träna mer på positionsbyte och balanseringen eftersom hon la sej mer, snabbare där hon skulle. Här körde det ihop sig lite pga den mänskliga faktorn. Så fort matte blev tveksam på away och come by flippade Viska ut ett tag. Men det ordnade upp sig och det var en lycklig och nöjd trio som kom emot oss efter avslutad session.
När alla hundarna vallat 2 gånger var var vi rejält genomfrusna. Fårskocken skulle tillbaka till hagen efter att vi kikat på islänningen en gång till. Samma hundar skulle valla tillbaka dom och jag lyckades knäppa några bilder på naturligt vallande hundar.Lugn, men ändå snabbt och effektivt!
Vi gick med ner och kollade på en rejäl skock får av olika raser i en hage. Nyfikna och kelna så man knappt trodde det var sant! Jag hade enhelt underbar dag bland alla dessa mysiga djur och kommer säkert att följa med fler gånger – när detblir lite varmare.
