Vågen var tjurig igår och visade upp 1,5 kilo från mitt senaste lägsta, och då rådbråkade jag mej själv och konstaterade att jag slappat av med ätandet. Jag ”fuskar” inte särskilt mycket med otillåten mat. Åt en provglass i fredags (ingen höjdare smakmässigt, en trist hemglasspinne, som sambon får ha för sej själv i fortsättningen), då det även blev sill och potatis till middag (inget frosseri, bara en vanlig portion). Däremot har jag slappat av med att äta mycket och ofta, vilket jag behöver för förbränningen, och det tog jag tag i igår igen. Brydde mej inte så mycket om när jag åt vad, för att inte ha det som ursäkt för mej själv.
Nu har jag fått svar från gulliga Annika (tack!) om kolisarna förresten: frukost och lunch kolisar, middag och kvällsmat helst inga.
Jag gick även en extra promenad på kvällen för att jag accepterat lägre och lägre siffror på stegräknaren också i mitt avslappnande.
Dessutom såg jag till att dricka massor med vatten. Jag har tre tillbringare med vatten utställda i huset, och har tagit för vana att dricka ett glas (minst) när jag går förbi. En står i köket, en i tvrummet och en på kontoret när jag är ordentlig. Nu när jag skriver detta har jag en tom tillbringare och ett tomt glas bredvid mej, och jag är törstig, så jag borde göra något åt det, och hämta mej nytt kontorsvatten!
Idag visade vågen att jag gjort rätt som inte deppat ihop och gett upp, utan handlat helt rätt. Rådbråkade mej själv om hur jag åt _egentligen_ och om jag följde alla råd om matintag och vätskeintag och motion ordentligt. Svaret var ju nej, så det enda jag kunde göra var att skärpa mej och ta nya tag. De retliga 1,5 kilona var borta idag igen, och vågen visade rätt kilotal igen! Tjoho!
