Hörde sången Lili Marlene i radion och då kom tankarna om musik jag minns.
Lili Marlene var den första schlager jag minns. Den spelades otroligt mycket i början av 1940-talet och det sägs att den var populär bland alla soldater som deltog i andra världskriget.
Nästa melodi jag minns var ”Under takåsarna i Paris och det är av en särskild anledning. Min Mor sjöng den som vaggvisa till min bror Henry som är född 1945 och hon ändrade texten lite. I stället för originalet ”under takåsen bor hopp och tro och amor” sjöng hon ”under takåsen bor lille Henry och mor.
En annan melodi som sitter ordentligt fast i mitt minne är Hit the road Jack det beror på att jag var en trogen lyssnare till den så kallade piratradion Radio Nord på 60-talet. De sände från ett fartyg som hette Bon Jour i havet utanför Stockholm. När de blev förbjudna att sända var det den sista melodi som spelades. Det berodde på att ägaren till stationen hette Jack Kotschack och det var som en hälsning till honom. Jag hörde den sista sändningen i min bilradio vid Grankullaviken på norra Öland där jag var för att förbereda ett bygge av färjeläge.
Ett annat minne var temat från filmen Bron över floden Kwai där Colonel boogie framfördes av en trupp som marscherade och visslade den. Jag vet att den har fått kritik för att den inte är en boogie utan en marsch men den är ändå ett av mina minnen.
Åter ett minne. Jag arbetade i Simrishamn och där samlades mycket folk vid hamnen om kvällarna och då var det en vindstilla och varm kväll en sjöman från en liten Tysk skuta som gick längst ut på hamnpiren med en mandolin och där satte han sig och spelade och sjöng den då populära Seeman. En rysare ! Den sjöngs även in på svenska av Thory Bernhards och var väldigt populär här.
En annan sång är Eldarevalsen av Evert Taube. Den har jag en annan koppling till. Den handlar ju om en eldare som blir instängd i en ångpanna och jag har varit med om att krypa in genom en trång manlucka för att knacka bort pannsten i en ångpanna så jag vet hur man tänker i den situationen.
För några år sedan var jag uppe i Lappland vid samernas kyrkby i Fatmomakke och där finns en kåta som Frälsningsarmen har byggt och den kallas Lapplisas kåta. Vi var en grupp som var där inne och lagade till och åt vår medhavda mat och därefter sa vår guide att vi skulle sjunga Lapplisas paradnummer Barnatro tillsammans. Det var lätt för texten sitter på plattor på väggarna.
Några tankar om musik och hur den lätt kopplas till speciella minnen.
