Sotis första veterinärsbesök

Idag blev en ovanligt tuff dag. Sotis har nån vecka kvar till sin 3-årsdag och har inte varit i något nämnvärt trubbel hittills. Vi är så glada för att han inte gärna är ute och slåss utan kommer in och morrar i ett fönster när de får besök m.m. En försiktig kille som aldrig vandrar iväg några längre rundor.

Men igår kom han inte hem och pjållrade som vanligt under kvällen. Jag tror han dök upp först vid 4-tiden imorse (om det var första gången han var inne, men då joddlade han högt i hallen iallafall). Han låg en stund och tvättade sej i sängen efter hemkomst, men det är inget jag reagerar på. Visste att det skulle regna och kommer man in blöt tvättar man sig… Maken hade inte märkt något ovanligt vid frukosten och inte jag heller vid mitt morgonkaffe. Sotis kom och åt som han brukar och strök sig mot mig när jag steg upp. Inte förrän jag kom ut på kontoret och han låg i min skrivbordsstol med “låga energier” såg jag hur han såg ut i nyllet! Han hade ett sår stort som en 50-öring under ögat, med en rispa på övre ögonlocket också. Veterinären tog in honom på akuttid i och med närheten till ögat (och helgen), men det var förvånansvärt oskadat alltihop. Hon kallade det en kross-skada och misstänkte att han ramlat ner nånsans ifrån “på ögat” och hunnit blunda. Ögat var helt, käke och tänder utan problem och han verkade inte ha särskilt ont. Möjligen lite påverkad av en lätt hjärnskakning. Fick åka hem med en salva att smörja med bara (lycka till, den sitter flera minuter!!) och jag passade på att vaccinera honom när jag ändå hade honom där, eftersom han inte fått annan medicin som kunde påverka vaccinet.

Väl hemma lät jag honom hoppa ur kattburen i öppen bil och gå hem själv, för att se hur han mådde och för att avdramatisera buren lite (han avskyr buren och fick panik flera gånger på vägen till veterinären, var något lugnare eller mer groggy på hemvägen). Han satt en stund inne på piedestalen vid altanfönstret och kikade ut, sen kröp han in under ett skåp i vardagsrumshörnet, där det var lite mörkare. Jag tassade dit med en filt jag vet att han gillar, och han flyttade upp på den. Ett par timmar senare hörde jag honom tvätta sig och piggna till lite. Sen kom han upphoppande till mig i soffan där jag satt och jobbade med bärbara datorn, och jag la en filt i knät som han älskar att trampa på. 2 timmar senare hade vi sovmyst färdigt tack och lov, för då höll jag på att kissa ner mej! Såret var torrt och fint, och han tvättade sig utan att verka påverkad av det heller.

Jag tog med mig båda katterna på en kvällsrunda i trädgården. Veterinären tyckte som vanligt att han skulle hållas inne “ett tag” (hon var mest orolig att han skulle försvinna till sårlega och vara utan uppsikt tror jag dock), men eftersom jag tycker det stressar i onödan föredrar jag att hålla lite koll på allmäntillståndet istället och göra bedömningar om han verkar förvirrad och inte kan ta hand om sig själv. Han var försiktig på rundan, och upptäckte vid busrus mot Greta att han inte var så pigg, och då vilade han och tog det lugnare. Han ville inte gå in riktigt när jag och Greta tröttnade, men kom en kvart senare och buffades i soffan innan han la sig i vintermössan i hallen och sov ett par timmar till. Jag smög förbi för en stund sedan och satte en liten klick salva på såret, och den fick som sagt sitta många minuter, men såret var så torrt och fint innan ändå, så jag oroar mig inte så mycket. Han blev dock störd och har gått ut en liten runda till. Vanlig kvällsrundetid för honom, så han dyker nog snart upp igen. Förresten, han ligger visst här bakom mig i hallen redan (jag trodde det var Greta som kom hem nyss). Det är en klok kille även om han har lite superman-tendenser också. Är väl alla nykomna fågelholksfåglar som ställt till det lite för honom.

LEAVE A REPLY

Please enter your comment!
Please enter your name here

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.