Kaffetest

Jag har blivit kaffedrickare på senare år. Fick kasta mej över "otäcka beskhetsgränsen" för ett par år sen, när jag tröttnade på Hallonsodan på släktkalasen. Inte mina släktkalas, utan Magnus. Hur många ÄR dom egentligen som fyller år, JÄMT??? Nåväl, bestämde mej för att bli socialdrickare, och det gick ganska snabbt att tycka om kopp-kaffe också. Har gillat kaffe-smaken länge, i glass och liknande. Så jag dricker väl inte riktigt kaffe enligt många, för jag måste ha mjölk och socker! (och är fjantigt förtjust i Arlas Islatte också, som är mjölk med lite kaffesmak typ…)

Nu tror väl alla att jag blivit beroende – men där fick ni tji! Jag höll på att bli det när Magnus hade semester och det var fin-frukost varje dag. Funderade så vad den konstiga möss-huvudvärken var som jag fick sen när han började jobba. Kom på att det nog var koffeinabstiens, så jag höll ut, och är fortfarande bara socialdrickare. Men jag tycker det är supergott!!!

Det är bara ett problem… Koffein är ett gift, som ni alla vet. Jag är sjukskriven deltid och jobbar med min rehabilitering i huvudet (sån där utbränd kreatör…), och en av sakerna som hjälpt mej väldigt mycket är homeopati. Jag tror inte alls på själva teorierna bakom, men utsåg mej själv till försökskanin, eftersom jag vet att jag behöver energi för att orka. Och energi-teorier är jag helt inne på. Låna energi av andra, ge energi själv, energiers läkande förmåga osv. Det är nog bara det där med spädningen akademikern i mej inte får ihop… Men jag säger som med mitt djurtolkande – jag är kvinna, jag behöver inte förstå HUR det fungerar, bara det fungerar.

Har under vintern inte haft tid att ta hand om mej själv, och hade då upphålll med homeopatican också. Började igen förra helgen, när jag äntligen "var där" igen och kunde ta tag i mitt eget mående. Vad händer? Jag mår PISS fysiskt en dag. Skakig och yr och illamående… Jorå, hade ju glömt att jag inte tål att balja i mej litervis med kaffe-gift när jag börjar med "dropparna" igen. Så jag tackar min lyckliga stjärna att jag inte ÄR koffeinist, och jag kan göra ett aktivt val själv att dricka den där goda latte-koppen, med vetskapen att jag kan bli lite risig efteråt… för gott är det… Slurp.