Blev sugen att vårpiffa bloggen för att muntra upp mej i gråvädret. Jag kollar alltid alla som skriver att de piffat bloggen när jag går min bloggrunda, även om jag läser inläggen i tråkigt svartvitt i en bloggläsare. 😀 Alla ni som stryker förbi här "på riktigt" kan ju få se lite annat än mitt tråkiga kluddande och experimenterande för jättelängesen för att se hur stilmallarna funkar här…
Jag stimmar vidare med mitt scrap – det är så kul och effortless (bra svenskt ord? – kräver ingen större ansträngning…) just nu. Jag experimenterar som vanligt hejvilt och är just nu inne i ett använda prylar och produktscrapping-stim. När jag började scrappa hette det alltid att det inte finns några rätt eller fel, och att man väljer själv. Jag kör benhårt på detta även nu, när det kommit in så många i hobbyn som är av andra åsikter, och plötsligt tycker att det finns rätt och fel och rekommendationer av vad man måste och ska göra för att scrappa "på riktigt". Någon tycker kanske "men det syrafria då?". Jo, visst, om det känns viktigt för dej är det rätt. Det är hyfsat viktigt för mej, men jag gör undantag för kreativ frihet ibland – särskilt som jag har fotona digitalt och kan göra om sen… Å andra sidan är jag absolut inte kärringen mot strömmen heller, som måste vara tvärtemot och anti för varandets skull. Jag ser inget självändamål i detta. Det viktigaste för mej är att jag har kul och mår bra, och då är det rätt. Det kan liksom inte bli fel då!
En riktigt plåttrig LO med urusla mobilkamerabilder i någon slags turkos ton. Kommer att bli en riktig nostalgikick att kolla på denna om ett par år när det sitter värstingkameror i mobbarna också. *fniss* Medvetet oredigerade bilder av denna anledningen, och jag lyfte fram det turkosa ännu mer med de mönstrade papperna. Stackars Magnus ser alldeles spysjuk ut i fejjan… Speciellt förtjust i min skattkarta på denna (du missade väl inte?)
En dop-LO på minstingen i familjen. Enkel och snabb, gjord under vår "junta" i torsdags. Dirty Laundry-papperna är gamla godingar, som nu hamnade i loppishögen, men jag knyckte tillbaka ett. Jag borde kanske ha berättat historien med Tryggaré, men det får bli en annan gång när jag scrappar mitt eget dop kanske… Nu hoppas jag slippa gå på fler kyrkdop på ett tag. Jag vill alltid krypa utr skinnet när jag sitter där och ser stackars bebisen bli påtvingad en tro för att det är "tradition". Jag hoppas jag kan få mina blivande barns pappa att förstå hur fel det känns för mej, så vi kan modernisera ceremonien och plocka ut de viktigare bitarna till något eget: släktdopklänningarna och familjesamlingen och välkommen till oss!
Bläddrat förbi dessa gamla analoga Lundabilderna tusen gånger – nu rök dom i megabeskäring och inknölning på en LO. Den svårlästa texten berättar om att jag försökte plåta Russin så att han låg som på Johannas tavla (överst). Nu är snart alla eventgrejerna uppanvända (svarta pappret), även om jag inte gjorde så mycket som det visades på kurserna. Dags för nytt event snart!!
Slutar med ännu en kärleksförklaring till Greta-fisen. Denna har jag visat i en Jag har skapat-tråd på Scrappiz.
Sedan är det som vanligt lite publiceringsalster ni inte får se förrän senare. Jag har stimmat både skapandemässigt och skrivmässigt till Scrappizbloggen, så håll utkik där. Det blir gott om mina inlägg närmsta veckorna. Var så roligt att få tillbaka skrivglädjen igen, när mina tunga jobb-deadlines var avklarade. Måste bli bättre på att smita in må-bra-grejer även innan dessa tråk-deadlines, så jag mår bättre!
Ett stoooort framsteg var att jag bromsade mej själv när jag började tänka "jag går snart sönder om jag inte får vila snart". Jag började istället tänka "Åh, vad roligt att jag har så mycket jobb, precis som det ska vara – jag får inte mer än jag klarar av, så det är bara att jobba på lungt och metodiskt!". Förbluffande nog fick jag inte den där matta tomhetskänslan när hjärnan bara står still, trots att jag levererade två hemsidor inom en vecka och plötsligt var fri från akutmåsten. Jag kunde börja fiffla med andra småjobb direkt – lika lugnt och metodiskt. Tänk på det, alla som går och tänker på hur stressade ni är, som ett mantra. Det du skickar ut, får du tillbaka. Tankens kraft är större än ni tror! Jobba på att vända er jobbenergi till något positivt, så blir tillbaka-gången och slacktiden inte lika kontrasterande och chockerande!
Supersköna layouter , speciellt den översta!
Vad vårfint du fått! Och så mycket snygga layouter! Det kommer snart lite grönt till dig som jag fick med mig från USA. Har bara inte hunnit posta det än. Hoppas du blev lite nyfis! Det är från Tina och Maria också 😉
Vad många fina layouter du skapat!!! =) Äntligen trillade jag in till dig efter att du kommenterat hos mig! Jag är urusel på att komma ihåg att spara länkar men skuttar alltid vidare efter att ha fått kommentarer i min blogg. Alltid något! 😉 Jag tänker minsann scrappa mina musstjärtar… jag menar stjärtmesar! 😉
Vad här var omgjort och snyggt!!
Så kul att se att du är i skapartagen.
Härliga layouter. Gillar båda kattlayouterna
jättemycket. Snyggt att skriva på fotot.
Snart ses vi!
Kramar
Ah, snyggt du gjort! Härligt med lite vårfint! Och många fina Los också, min absoluta favorit är den sista på Greta, gillar fotovinkeln och hur du skrivit på kortet.
Åh, vad härligt Sara!
Dina layouter är så mysiga, nåja, jag erkänner – är djupt avis på svampkillen du bor ihop med, många år sedan vi hittade svamp och nu är det ett kalhygge … *mutter*.
O katterna…..myyyyyyyyyyys!
Jättesnygg blogg! Verkligen vårig! En fråga-
hur får man till räknaren? Jag har ju också min blogg på blogg.se men fattar inte hur man gör…
Massor ögongodis här och grönt och fint!!Hur ljuvlig är inte den sista på Greta!
Och det där tänkandet skulle jag behöva lite av nu..har helt tappat sugen på pluggandet har massor att göra där men det tar emot nåt enormt.
Jättefina layouter Sara!! Roligt att du hittat tillbaka till kreativiteten i form av scrap och ordflöde. 🙂 Kram!