Stolt över nylukad perennrabatt i mitten av april. Backsippan är i blom.
Rabatten för 2 veckor sen och nu är den i full blom, men det har jag glömt plåta (och iphonen sitter fast i en uppdatering, så det får vi ta senare).
I helgen var vi i Kalmar och hämtade hem en loungesoffa till altanen. Så underbart mysigt det blev! Vi pratade noga igenom innan så vi hade vinterförvaringsmöjligheter, men glömde såklart detaljer ändå. Vad gör man med dynorna när man inte använder dom? De är gigantiska! Jag föreslog att låta dom vara. Soffan står under tak, som tar den mesta daggen och även till viss del regn, och solblekta kommer vi nog inte ifrån att dom blir ändå. Funderade på om vi skulle plocka ur dynboxens dynor, som vi sällan använder, tillbaka till garaget, men konstaterade att dynboxen är för liten för sittkuddarna. På alla håll. Så i torsdags morse när jag gled ut för att frukostkaffe-a mej i soffan kom Sotis släntrande förbi, hoppade upp och sniffade väldigt på den bortre kudden i andra änden av soffan. Jaha, den okastrerade strykarkattfan har såklart varit på besök under natten och markerat in soffan! Så nu blir det till att ta in kuddarna iallafall. *suckar*. Överdragen var iallafall lätta att ta av och skura av, torka och trä tillbaka. Nu förstår jag giganto-dynboxen de hade i den tråkiga svarta konstrottingen bredvid soffgrupperna på Bauhaus… Kanske gör vi det enkelt för oss och köper en sån också då. Annars är jag lite inne på att sy 2 påsar av vävplast (typ presenning?) stora nog att ställa dom 4 sittkuddarna i den ena och häva dom andra rygg- och armkuddarna i den andra. Men så är det ju jag och syprojekt. Jag ångrar mig alltid, även om detta skulle/borde vara väldigt enkelt. Bara två påsar a’la IKEA-kasse är kanske inte så avancerat, med bärhandtag. Men helst ska det nog vara möjlighet att stänga ett lock också, så de kan vinterförvaras utan allt för mycket rengöringsbehov efter en vinter i makens dammande garage.
Nu ligger de i en hög i vardagsrummet. Eller en imponerande torn-stapel. =OD
Invigning! Sotis fattade direkt att det var en ny soffa och fann sig i situationen. Solen var lite skarp bara, så han skuttade bort på hemmabyggda gigantiska (men ändå för småa) dynboxen och krullade ihop sig där istället i lite skugga.
I år har vi köpt några plantor som vi snackat om ett tag att vi kanske skulle ha. Här en kaprifol (eller 2) på södersidan av altanen. Den vänstra är en ”skogskaprifol” som stormtrivdes direkt. Den högra är en ”Vildkaprifol” som nog dött nu och vi får se om vi orkar lämna in på garanti för att få en ny. Vi brukar vara dåliga på att få tummarna loss och har bl.a. bränt 700 spänn på ett multipäronträd som aldrig tog sig. Där lyckades vi inte utnyttja garantin i tid.
Starten på årets krukor på altanen. En snoppblomma som heter Törnrosas kjortel eller möjligen purpurklocka. Svartöga i vit variant i år, i fjol hade jag en orange. Sen är det en söt någon-slags-färgad-Margurite som jag inte fick med mig nanmnet på. Här lite hängig som nyplanterade efter ett par dar för mycket i torka, men den har repat sig nu. De blå strålblommorna är inte inkrullade i normaltillståndet.
En liten grupp med en favorit från i fjol som jag för tillfället förträngt namnet på – ser ut som små rosa fjärilar som svävar omkring. En svart viol får samsas i samma kruka och ett jätteläckert gräs som jag tror hette silvercarex.
Köksträdgården: Babyleaf i balkonglådan, persilja i byttan och sockerärtor på prov i träbaljan. Antar de behöver gallras eller något, men jag har så svårt för att rycka upp levande växter som är fina bara för att dom råkar stå trångt… Fånigt, jag vet…
Fjolårets lönnar överlevde nog tyvärr inte vintern. I den gröna lönnens fall var det att den inte överlevde våren pga mitt slarv, men den röda var risig långt innan. Den gröna trivdes i vinterförvaringen och de fick vatten ca en gång i månaden. Den slog ut med små skira gröna blad noterade jag nångång i mars när jag gick förbi. Sen glömde jag den! Och utan vatten med nya blad vissnade den. =O( När jag blev färdig att (få hjälp att) bära ut den hade den torkat alldeles och jag tror inte den orkar eller kan sätta nya blad. Jag har planterat båda lönnarna i en avlång murbruksbalja med täckbark och ställt undan i skuggigt läge ifall de lever men inte orkar med fler bladförsök i år.
Jag köpte iallafall en ny grön lönn eftersom jag var så glad för den i fjol. Satte den i en större murbruksbalja för att ha gott om fukt. Den har sällskap med plättar i luften.
Årets trappa är favorit i repris. Pretty much Picasso-petunior, chokladblomma, en ny färgvariant ihop med den rödvita i främsta lådan som jag glömt namnet på och något nålsmalt gräs. I svarta lådan längst bak provar vi med luktärter!
I stora humlekrukan har jag petat ner luktärter och krasse + att humlen frodas för fullt, övervintrad (i krukan, under altanbordet under altantak). Krassen pajade jag nog för den ser inte alls pigg ut… Bakom skymtar – tadah – Blomman för dagen! Var så glad för den i fjol och har jagat den i år. Blekingeplantans 325-kronorsalternativ har funnits, men jag tycker det är för dyrt. Istället har vi kört upp 3 gånger så mycket i bensin för att hitta den, vilket till slut blev på Blomsterlandet iallafall precis som i fjol, för att inte tala om alla istället-för-köp som inte var billiga dom heller… *ASG* Så kan det gå. Har köpt frö för att prova driva upp egen nästa år, annars är det is i magen och Blomsterlandet som gäller nästa år också!
Min midsommarhörna. Baljan med plockjordgubbar, som aldrig räcker till tallriksskörd, men är goda att gå och snaska på när man går förbi. Gräslöken är nog lite förvuxen. Jag brukar peta ner en krukgräslök varje år för att förnya beståndet lite. I år blev en potatis ”över” från makens köksland, så den petade vi ner i en spann. Allt står på altanhörnan just nu härligt insvept i ett hundäxingbestånd som maken har förbjudits att trimma ner. Sotis älskar gräset och jag älskar frodigheten! Prydnadsgräs som prydnadsgräs liksom…
Oj, den blev lite suddig i kvällsljuset! Här är mitt stenparti utanför sovrummet. Alla överlevde vintern och den bortersta myskmadran har t.o.m. rymt lite, vilket ju var meningen!
Denna skuggbräckan får sol både morgon och kväll – kanske därför den är så frodig. Plus att den står vid stupröret som kanske stänker lite extra vatten från silen. Gillar verkligen det rosa fnörfet över grön bladrosett!
Fick med fingrar på denna bilden också visst – snabb fotorunda på kvällen, redo att kollapsa i soffan… =OD
Funkian, 2 sorter, kom snällt tillbaka i år, liksom svägerskans nogsamt varnade randgräs (omöjligt att ta död på typ). Däremot verkar det värre med pampasgräs och den randiga carexen, som skulle beskäras enligt instruktionerna. Pampasgräset såg likadant ut i affärerna när jag beskurit, så jag hade goda förhoppningar om att det skulle ta sig, men nu har inget hänt så jag har börjat misströsta. I affärerna är det nu stora plantor… Lite kinkig är jag också eftersom det var dyrt (200 spänn) och aldrig gick i blom i fjol!
Hittade en grodprins på pinne i helgen men har även en gjutjärns med guldkrona som jag skulle vilja ha sittande på en stor sten bredvid baljan. Vi får se om det går att få till – det är inte läge för mej att baxa stora stenar nu, kanske sen när vi vill ha ut bebisen 😉
Andras försöket på fontändammen i år. Den fick ett utbrott av något rött innan. Maken tror på nån rödalg, jag var mer inne på att de stora ”sjöstenarna” jag hade ihop med dom små var järniga och rostade, så nu har jag för säkerhets skull sorterat ut dom stora. De syns ändå inte senare när växterna täcker ytan. Hittade växter i Skåne att börja med, men ska komplettera med vattenhyacint och såna rosettblad när de dyker upp igen hos blomsterlandet också. Fontänen avvaktar jag med lite tills finvädret kommer tillbaka. När det blåser och är mulet är det ändå ingen idé att ha i den. Den står och väntar i en mugg bredvid med avskruvad sladd.
I bakgrunden den andra gräsbaljan, där något gräs kunde vara härdigt, så jag har låtit de som fått grönt i sej stå kvar. Köpte en tofsäxing också och petade ner. Den stora högra tuvan är mitt darrgräs som aldrig blommade ifjol. Dyrt som poker det också. Gräs verkar inte vara för krukplantering, eller så har jag bara otur…
