Är det någon idé att forska vidare på en person som någon annan redan ”hittat allt” på? Den frågan ställde jag mig igår, när jag satt och skummade lite kring båtsmännen på makens trädgrenar. Jag hade nämligen hittat att ArkivDigital hade lite båtsmäns-register scannade, och på ren tur hittade jag en av mina båtsmän i denna torpgenomgång direkt! Men sen var det stopp, för resten av båtsmännen var mycket senare. I listan fångade ett annat namn mitt intresse, och eftersom jag bara hade 20 minuter på mig tänkte jag bara göra en snabbkoll på lite av de data jag hade på honom från Ostkantens båtsmansregister. Hur gick det då?
I mitt register hade jag samlat in uppgifter om när min båtsman hade dött, vem han var gift med, lite militärinfo och att han var född ca. 1791 i Blekinge. Jag hade även en notering med citat från en tråd i diskussionsforumet Anbytarforum där uppgiften om hans dödsdag ifrågasatts efter en koll i berörd dödbok – jag hade precis gjort samma upptäckt själv, nämligen att det inte fanns något Anders Bondesson Loo det här datumet i Fridlevstads dödbok. Nu började jag fundera på om det var kört att forska vidare på Anders, eftersom det verkade stå felaktigheter om honom i Mönsterrullorna, där båtsmansregistret har sina uppgifter från, och ett par herrar på Anbytarforum inte heller lyckats reda någon klarhet i fallet.
När det gäller stora sammanställda register av en särskild bygd eller soldater e.d. ska man ha i åtanke att där samlar man in ”så mycket man hittar snabbt”, men man har inte möjlighet att gå på djupet på varje person. Så att uppgifterna inte var kompletta eller rent av missvisande i båtsmansregistret är ingen direkt broms för mig. Värre är det med andra forskare som uppenbart sökt uppgifter på just den personen, och inte hade mer att komma med. Jag bestämde mig iallafall för att kontrollera det som fanns angivet.
Vigseln med Maria Claesdotter från ”Ry” hittade jag utan problem på angivet datum 1 maj 1814 i Fridlevstad E:1, precis som båtsmansregistret uppgett. Anders var då bosatt i ”Onansby”, som jag med hjälp av dagens karta och en viss lokalkännedom, konstaterar är rimligt i förhållande till Fridlevstad, även om byarna idag verkar heta Ryd och Onansbygd.
Mitt nästa steg är att kika i födelseboken på 1791, för att se hur läslig den är, hur många som är födda detta år, och om jag möjligen ramlar på Anders där. På den här tiden flyttade folk sällan särskilt långt, så det är alltid smart att kika i samma församling som dom bodde när dom gifte sig först. Jag behövde inte bläddra särskilt långt förrän jag fann en Anders, med en far som hette Bonde, född den 6 mars 1791 i Nävrasjö (edit: efter en mer noggrann titt på kartan reviderade jag Nävragöl till Nävrasjö, då detta ligger straxt norr om Nävragöl). Kan det verkligen vara så enkelt att hitta honom? Varför har ingen hittat detta tidigare, eftersom man uppenbarligen forskade på honom för 9 år sedan på Anbytarforum – tråden hittar man enkelt med hjälp av googling.
Nu återstår för mig att skriva upp uppgiften i mitt register, med källa, leta upp familjen i motsvarande husförhörslängd och där följa Anders upp till giftasvuxen. Knyter jag då ihop honom med Maria på rätt datum kan jag vara säker på att det är rätt Anders. Sen får man forstätta följa familjen tills han ramlar av pinnen också, och se om man hittar var och när detta sker.
Det är alltså verkligen idé att kolla upp uppgifter, som verkar vara färdigforskade, för det kan vara så att den som forskat tidigare inte tänkt på att leta där du letar, eller helt enkelt tappat tråden till förmån för någon annan person i släktträdet.
