Man får mycket inspiration i grupper och forum på nätet. En frågeställare undrade över att många av de som släktforskar börjar vara till åren komna, och hur ser de på bevarandet av all sin släktforskning? Funderar de över om det ska lämnas över åt någon annan att ta vid och fortsätta? Jag bloggade lite om mina tankar kring detta och hur man ska se till att ha backup på sin digitala del av forskningen. Hur vi sammanställer vår forskning i ett presentabelt format och om vi funderar över ett överlämningsbart digitalt format av vår forskning.
En fråga i en norsk Facebook-grupp fick mig att börja fundera på det här blogginlägget. Trådstartaren la upp frågan om att många av de som släktforskar börjar vara till åren komna, och hur ser de på bevarandet av all sin släktforskning? Funderar de över om det ska lämnas över åt någon annan att ta vid och fortsätta? Gör man släktböcker? Jag tycker frågan är lika intressant varje gång den dyker upp.
Jag tycker frågeställningen har många olika delar att fundera på. Dels hur vi sammanställer vår forskning i ett presentabelt format för gemensamma släktingar som kanske vill veta mer om sina rötter, men inte vill eller har möjlighet att släktforska själv. Dels om vi funderar över ett överlämningsbart format av vår forskning till någon efterkommande som vill fortsätta med forskandet.
Spara släktforskningen digitalt – olika medier
Jag fnissade lite för mig själv när ett av svaren var att hen brände DVD-skivor med hela forskningen ett par gånger om året och distribuerade till närmsta släkten. Jag hade fått problem när jag fick skivan och hade fått leta upp nån gammal dator som har skivläsare, om jag hade tur att ha en sådan sparad. Mina två senaste datorer läser inte skivor längre.
En annan kommentator nämner problematik med USB-stickor med ett exempel på en avbruten usb-sticka i en stress-situation. Nu är USB-stickor trots allt ganska tåliga och prisvärda och lättare att komplettera än en bränd DVD-skiva så som litet flyttbart media kan de ändå anses som ett bra alternativ att komplettera med andra metoder.
Idag får man lagringsplats i ”molnet” med de många webbmailstjänster. Microsoft har OneDrive där en viss mängd lagring ingår eller kan betalas månadsvis om man behöver mer än gratisversionen, Googles motsvarighet Google Drive ingår i gmail-kontot, Apple har iCloud och en fjärde populär molnlagringstjänst är DropBox. Samtliga dessa tjänster kan man installera på sin dator så de gfungerar som en vanlig mapp på datorn, med skillnaden att det synkas ut i molnet och kan kommas åt överallt med en inloggning i en webbläsare. Du kan även dela ut mapparna för gemensam åtkomst med andra som antingen kan vara gäster och bara läsa innehållet i mappen, eller kan vara med och lägga in saker i mappen beroende på vilka rättigheter du ger till den du delar en mapp med.
Viktigt att tänka på med dessa molntjänster är att om du ändrar eller raderar något så försvinner det precis som hemma på hårddisken/datorn, så det är inte en orörd kopia! Du kan ha en särskild backupmapp där du lägger backuper som du inte rör av misstag eller jobbar med och ju fler som har molnmappen synkad på sin dator desto fler backuper har du igång.
Externa hårddiskar är också ett bra komplement. Räkna inte med evig livslängd och har inte bara en enda extern hårddisk som backup. Det finns stora och små både den fysiska storleken och hur mycket de rymmer. Jag har själv en blygsam samling av externa hårddiskar och nästan bara goda erfarenheter av hållbarhet och funktion. Några har åkt in i ett skåp och sparats av nostalgiska skäl, men firewire-kontakten man ansluter den till en datorn med finns inte kvar på någon nu levande dator. Man får se till att hålla tekniken uppdaterad då och då helt enkelt.
Vad ska man spara i för format digitalt då?
Så många olika som möjligt är en bra lösning. Två av de viktigaste formaten i släktforskningssammanhang är GEDCOM och PDF som både har överlevt länge och har bred läsbarhet. PDF till dokument med texter och bilder som man vill ska kunna läsas av den som får tillgång till materialet. GEDCOM med utf-8-kodning av texten kan du importera dina flesta basuppgifter till vilket släktforskningsprogram som helst. För att bevara alla bilder och bifogade dokument du eventuellt lagt in i ditt släktforskningsprogram kan du säkert spara en backup av hela din forskning i släktprogrammets format också.
Se även till att ha ditt digitala släktarkiv organiserat i en bra mappstruktur som du kan lägga in i din backup-mapp. Allt du scannat och sparat som ännu inte är inlänkat på något bra sätt i släktprogrammet, men kanske hänvisat till.
Jag har min pågående Släktforskningsmapp liggande i DropBox, som jag använder till allt mitt arbetsmaterial som jag vill komma åt både från bärbara och stationära datorn. Släktforskningsmappen är i dagsläget 37 GB stor ungefär och innehåller 9745 objekt. Allt i perfekt ordning! Eller inte… Men ibland gör jag som sagt något organiseringsryck och provar någon ny lösning.
