Funderingar i släktforskningsarkivet

Jag gillar att sortera och organisera och har alltid gjort! Då och då får jag ett organisationsryck med släktforskningsmaterialet också. Jag har sedan länge en grundordning, så allt är inte inslängt huller om buller, men ibland vill jag gå igenom materialet och se om jag glömt något, friska upp minnet och se på allt med nya ögon. Detta gäller både det fysiska materialet med framförallt pappersarkiv från min mormor och morfar och annat strömaterial jag samlat på mig från resten av släkten samt det digitala arkivet som finns på hårddisken. Just nu är jag i en sån fas att jag vill plocka med materialet innan jag hugger tag i nya (gamla) spår i släktforskningen.

Uppföljning av 2010s inlägg

Jag har tidigare bloggat om detta med hemmaarkivet:

Sortering av ditt material (2010-01-14) >>

Sedan jag skrev artikeln har jag börjat lite smått med MoMo-materialet och märkt upp det fysiska materialet med blyerts på omslag och sedan skapat motsvarande digitala mappsystem med det inscannade materialet. Jag kör helt enligt tanken ”det som är gjort är gjort”, även om jag är medveten om att det nog bara blev påbörjat och jag kanske hann halvväggs igenom en mapp sist eller något. Jag tror inte jag gjort något nytt sen perioden jag skrev det förra inlägget.

Jag har fortfarande hängmappssystem till släktforskningens sparade personmaterial och pärmar till sånt som lämpar sig för det, såsom gamla kurspapper, anteckningar och kopior av allmänt slag. Eftersom det är ytterst sällan jag pappersforskar får det fortsätta i det formatet och jag fokuserar istället nu på det digitala arkivet.

Digital sortering (2010-01-20) >>

Det är en del som förändrats i mina arbetsrutiner under 8 år. Jag gör inte skärmdumpar på det där systematiska sättet alls längre. Jag har funderat och begrundat det mycket, med tanke på forskningsaspekten att mitt arbete ska gå att rekonstruera. Min slutsats har blivit att så länge jag använder full källhänvisning från AD eller RA enligt alla konstens regler så får deras digitala arkiv räcka för att jag ska kunna plocka fram bilden och titta på den igen om jag vill. (Och om dessa av någon anledning skulle försvinna står boken på en hylla i landsarkiven iallafall). Generellt.

Så nu gör jag bara skärmdumpar på ett urval av källorna och importerar dem direkt till källhänvisningen i mitt släktprogram. Födelseboken brukar t.ex. ingå som standard, särskilt efter mitt beslut att använda personens namn i födelseboken som ”profilbild” i de många fall när fotografier eller annat intressant källmaterial saknas. De skärmdumpar som ligger kvar på min hårddisk döper jag bara om och sparar i Släktforskningsmappen om de har extra intresse för mig.

Beskrivningen av FileMaker-registret i blogginlägget kan jag ju avslöja bara gav ett ”huh?” nu, så det kan jag inte ha använt särskilt mycket. Måste med andra ord kolla upp hur det ser ut och vad jag behöver rädda och hur vid mitt datorbyte som är nära förestående, då jag inte har tänkt uppgradera FileMaker så det kommer att försvinna ur min programpark.

Dagsläget

Anledningen till att jag tagit tag i organiseringen just nu igen är att jag gjorde ett försök att plocka fram fotografier till min trädvägg som äntligen är färdig. Jag har liksom trott att det bara var att samla ihop fotona i en mapp och skicka till ”framkallning”. Jag har trott att allt har funnits på plats i sina mappar eller kanske rent av redan sorterat i en förberedande fotomapp med tanke på alla gånger jag använt bilderna som profilbilder i släkprogram, på mammas trädtavla och fiverse andra projekt. Men nej då! Plötsligt hittar jag bara gamla yttepytte-jpgar för komprimerade och små för att få snyggt framkallade på vissa personer. Andra vet jag att jag kan ha fysiskt och därför bara behöver scanna om, svärfar gick jag bet på att hitta ett vettigt porträtt på, trots att jag vet att det finns – han är dessutom väldigt fotogenisk, så bra bilder på honom är inte svårt att hitta som så, men porträtt utan störningar var svårare.

Det är alltså dags att börja gå igenom och organisera upp de där många mapparna på datorn igen och se till så det finns en mapp för foton i personmapparna, finlira med organisationen, tänka igenom vad som ska ligga var och om man ska göra flera kopior och lägga överallt vid tveksamhet. Det är ju trots allt det bästa med digitalt material. Kopiorna blir identiska och det kvittar vilken moderfilen är. Så man kan spara i käll-mapp, personmapp(ar), familjemapp och allt du vill!.

Morfars mapp

Om vi tar en titt i mitt tidigare försök att följa arkivschemat i morfars mapp på hårddisken märker man vissa orginasationsproblem när man som jag är lekman och inte utbildad på arkiv.

Jag tyckte visst inte då att någon av bokstäverna innan J i det allmänna arkivschemat passade in på personmaterial. Protokoll, diarier och räkenskaper hade jag inte så mycket av från morfar. Varför jag nu inte gillade F Ämnesvis ordnade handlingar, som ju borde passa in på det mesta av det jag nu döpt till en egen M – serie som verkar haft någon slags ”viktiga papper”-tanke. Finns det någon nytta med att skilja på tryckt material och handskrivet? Ska man sortera ämnesvis är ju arkiv som har med morfars död intressant att samla ihop. Och där finns både material från begravning, boupptecknings och tidningsnotiser kopplade till detta. Delar man upp på tidningsklipp (media?) eller händelse (dödsfall, begravning, bouppteckning?) eller hur ska man tänka egentligen? Digitalt material kan jag kanske bara sortera och döpa om mappar lite som jag har lust, men detta är mest inscannat pappersmaterial, där jag behöver ändra akrivbeteckningarna i pappersarkivet också. Och då blev det genast ett stort projekt, och väldigt långt ifrån mitt grundproblem den här gången – hitta foton till trädväggen. Får klura lite mer på det här tror jag.

Huvudsaken med ens personliga släktarkiv är inte om man gjort rätt enligt instruktioner om hur man upprättar ett arkiv, utan att man faktiskt hittar det man vill snabbt kvickt och lätt. Så man måste följa sin egen logik för att det ska vara användbart, samtidigt som det inte får vara för knasigt för en utomstående att förstå logiken om man donerar sin forskning vidare sen.

Nu ska vi se – foton var det…. Nähä, dags att äta, städa, göra annat viktigt kanske…?

LEAVE A REPLY

Please enter your comment!
Please enter your name here

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig om hur din kommentarsdata bearbetas.