Jag fortsätter rekommendera hembygdsforskning som ett viktigt komplement till din släktforskning. Idag går det relativt snabbt att kartlägga de släktforskaruppgifter som var mödosamt att gräva fram i våra arkiv, tack vare digitalisering av kyrkböcker. Det är roligt när det går snabbt och man får en bra bild över sin släkt och alla kopplingar.
När man ska klä på anorna och ta reda på vilka de var, hur de levde och vad som hände i vardagen så börjar man snegla på andra källor. Har man mycket släkt på samma ställe under många generationer blir det kanske enklare och mer motiverat att ta reda på mer om byn eller socknen. Men jag har upptäckt att det är precis lika inspirerande att hitta foto på huset familjen bodde i 5 år när de flyttade in till stan, skolan barnen troligtvis gick i.
Mer avancerad hembygdsforskning
Jag började forska mer om hembygden när jag flyttade ut till landet till en man som inte var flyttbar. Eftersom jag skulle bo här i alla våra lyckliga dagar ville jag veta mer om bygden och folket där maken har djupa rötter. Släktforskningen kom lite i skymundan under tiden som jag lärde mig mer om byn och dess historia. Det blev en bok om torpen och torparna och material finns till uppföljaren om gårdarna. Byn jag skriver om har idag cirka 100 hushåll inklusive fritidsboende. Den ligger i porten till Karlskronas östra skärgård och är relativt ”isolerad” om man ser tillbaka till bondelivet för 100-200 år sedan. Det innebär att ”alla är släkt med alla” förr eller senare. Det är ju inget konstigt med det om man tänker efter. Vad gjorde man hela dagarna i bondesamhället? Man skötte gården, var social med grannarna och gick i kyrkan på söndagen. Ungefär så.
Här fanns även tydliga klasskillnader som skötte en viss del av uppdelningen. Bondefamiljerna gifte sig med andra bondefamiljer. De första torparna i byn var troligtvis bondfolk, yngre eller orediga syskon som fick lite jord som en slags arv eller hemgift. Från början flöt topar- och bondeklassen ihop lite här innan dagsverkstorparna dök upp. Båtsmännen (byns indelta soldater) har alltid haft en egen gruppering i byn och även dessa har hållt sig inom sin klass, söner har blivit båtsmän, döttrar har gift sig med båtsmän. Men även där flyter gränserna ihop lite när yngre bonddöttrar gifte sig med torpare och barnen blev båtsmän.
I släktforskaranda började jag samla alla Möcklöiter i ett släktträd på Ancestry. Det är helt öppet för folk att hitta och jag har inte sparat på krutet när jag hittat saker om folket – till glädje för många ättlingar! Hittar jag en fattigvårdsliggare skriver jag in detta på berörda människor, laddar upp avfotograferad liggare osv. Detta fantastiska nätverk ger sedan otroliga spin-off effekter! Ättlingar hör av sig, jag får tillgång till deras privata arkiv, kika i de gamla fotoalbumen och lägga pussel. Bara häromdan fick jag tillgång till ett foto på en av våra båtsmansstugor när den bara är lite ombyggd och tillbyggd. Samtidigt rasslade det in nya kopplingar som jag hade missat för att vissa delar av familjen hade flyttat utombys 1-2 generationer. Med dessa kopplingar förstod jag bättre varför torpet hamnade där det hamnade baserat på vems de var.
Nu inser jag att just min by har mycket material i kartform och andra källor jämfört med andra byar jag försökt kika mer på i egna släkten, men jag vet inte om det alltid finns så här mycket om man bara börjar rota. Jag söker högt och lågt. När jag får tips om en ny arkivkälla tänker jag direkt vad som kan finnas om Möcklö i den Jag har till exempel fått veta mer om ett utbrott av mul- och klövsjuka, när, vad som hände, folk som har minnen av folk som berättat om hur det var med hjälp av informant-berättelser och digitaliserade tidningsklipp. Det finns till och med en skröna om en uttalad förbannelse i samband med utbrottet.
Igår satt jag på studiecirkel om grannbyarna, ett av mina hembygdsprojekt, och vi läste en bouppteckning med gårdshistoria om gården vi forskar på där. Och där dök makens farfars farmors far upp i fordringslistan! Han var skomakare i den byn och bondfolket hade tydligen köpt skor av honom. Jag tog glatt pusselbiten och matade in i mitt släktträd på kaffepausen. Tillfällighetsfynden du får genom att bläddra runt i hembygdsforskningsmaterial där alla är släkt med alla kan vara riktiga guldkorn!
