Hästar – fantastiska djur!

BushästNär jag började gå ut aktivt som djurtolk var jag livrädd att jag skulle bli kontaktad av hästägare. Jag hade ju läst Carolas bok bl.a. och insett att det är en mycket annorlunda värld. Min egen erfarenhet av hästar bestod i att jag åkt häst på ridskola när jag var 7-8 år. Sedan lämnade jag stallvärlden, innan jag ens lärt mej skänkla fram galopp.

Givetvis rasade det in hästar i brevlådan som behövde prat. Det var bara att kasta sej ut i det, och hoppas att det var som kollegerna sa – hästarna lär dej! Och jodå. Så är det! Nu längtar jag efter nästa häst, för de är så roliga, insiktsfulla och trevliga! 3 hästar ligger mej särskilt varmt om hjärtat.

Banjer
Av olika anledningar kändes det inte bra att ta på mej Banjers fall. Förklarade detta för hans unga matte, och hon förstod och tackade ändå. Någon som inte riktigt förstod var Banjer själv. Han är en väldigt bestämd herre, och vet tydligen bättre än jag att de behöver hjälp av mej. Så han stod helt sonika framför mej precis i gränslandet mellan sömn och vaka när jag gått och lagt mej. Jag försökte förklara att jag inte kunde prata med honom, han sa att han visste det, men att jag måste berätta för matte att han har problem med sina hovar, att hon ska vara rädd om dom. Sedan visade han mej hur han stått tjudrad med kedjor runt benen bl.a.

Jag kunde ju inte annat än skriva till matte igen och hälsa från Banjer. Hon blev jätteglad och bekräftade även att han har problem med sina ljusa hovar, att de är väldigt ömtåliga. Sedan dess har Banjer kommit på besök åtskilliga nätter och berättat och lärt både mej och matte massor med saker.

En dag skrev matten att hon var så less på att ingenting funkade, och att hon börjat hata rida. Jag kände att jag inte redde ut det, och ville hänvisa henne vidare till en med mer erfarenhet av hästar. Men det gillade inte Banjer. Han kom till mej och bokstavligen dikterade precis hur jag skulle instruera matten att reda ut de problem de hade just då (en del i lära känna processen). En månad senare var allt toppen igen, och jag har inte haft nattliga besök på länge nu, så jag antar att det råder harmoni.

Ribban
Ett av mina få hembesök till hästar i början. Jag förberedde mej genom att kontakta Ribban redan dagen innan och göra en vanlig distansavläsning. Detta eftersom jag var mest van vid distansavläsningar, och fortfarande kände mej ganska pressad av att ha människans nyfikna blickar och känna förväntningarna dallra i luften. Efter själva grundavläsningen hade jag fått några frågor. En av frågorna rörde vad han tyckte om att bada och duscha. Bilden jag fick upp när jag förmedlade bad i en sjö var så konstig att jag inte riktigt litade på den. Han visade mej nämligen att han tyckte det var fruktansvärt obehagligt att sjunka ner i den dyiga bottnen!

När jag kom ut till Ribban kände jag att jag ville fråga om just den frågan. Och jag fick samma svar igen. Så det var bara att redovisa detta konstiga svar. Och matten bara tittade på mej, och sedan fnissade hon och förklarade att den här hästen avskyr verkligen allt som har med lera och liknande att göra. Är de ute och rider och han plötsligt känner att hovarna sjunker ner så gör han allt för att kasta sej förbi lerpölen så fort som möjligt! Så det är bara att lära sej lita på även de konstiga sakerna som dyker upp!

LEAVE A REPLY

Please enter your comment!
Please enter your name here

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.