När vi satt och grillade på altanen blev plötsligt båda kisarna väldigt intresserade av något borta i vår berberishäck.
Plötsligt sticker Russin ner nosen i det höga gräset, hoppar en meter bakåt och kommer farandes inåt och gnuggar sej om nosen. När vi förstår att han inte har något byte med sej, utan har flytt från något blir det lite panik. Greta sitter kvar och håller koll i gräset, så jag försöker få bort henne därifrån, vilket inte lyckas så bra, samtidigt som Russin ska letas upp inne för att se vad som hänt. Magnus har bättre koll på skallen och lyckas stänga dörrar och kattlucka med Greta inomhus.
Jag håvar fram Russin, som sitter och kurar under sängen, och båda hans ögon rinner, och hela han säger att han inte mår bra alls. Så det är bara rätt in till datorn och leta upp djursjukhusets journummer. Vid det laget har vi lagt ihop 1+1 och kommit fram till huggorm, och det var troligen en sån som väste inne i snåret när jag gick och hämtade Greta första gången.
Jouren på sjukhuset svarar det jag egentligen redan vet, att katter inte är särskilt känsliga för ormbett, de brukar klara sej bra (oftast är de så snabba att de inte ens blir bitna). Men när de hör att han är diabetiker blir de lite mer allerta. Medans jag pratar med jouren (varför händer alltid sånt här på jourtid??) kommer Russin själv ut i hallen, går in bakom toadörren och sätter sej och pinkar. Vi har inte kattlåda inne nu på sommaren, så han satte sej helt sonika på en matta där, stackarn. Den gigantiska sorken han hade kraskat i sej en timme tidigare kom också upp i hallen, och i och med att han började reagera så på chocken tog vi det säkra före det osäkra och åkte iväg med honom drygt en timme upp till Kalmar/Läckeby.
Väl där uppe hade han svullnat upp en hel del i ansiktet, och nu syntes också bettmärkena på hans vita nosrygg. Men han var vaken och hyfsat allert, och hjärta/lungor lät bra, så veterinären verkade inte alltför orolig. Men hon sa att hon skulle ringa om något hände under natten, det är ju trots allt lite extra känsligt med en diabetiker när det gäller olika trauman, pga stress och insulinknas m.m. Dessutom börjar hans ögonhinnor vara lite bleka av chocken, så det är bra att vi kom in med honom, så de kan sätta dropp och övervaka honom ordentligt. Han var ormbett nummer 5 som skrevs in idag (de andra 4 var hundar) så håll koll på era djur i snåren nu!
Nu får vi bara hålla tummarna att det finns fler liv att utnyttja på Russin-balluba, så vi får hämta hem en pigg och frisk katt om ett par dar och ett par tusen fattigare.
Greta har utgångsförbud om nätterna från och med idag. Eftersom hon är ute så stor del av dygnet nu och hennes nedkomst börjar närma sej var det lika bra att börja vänja henne att vara inne när vi inte kan ha koll på henne, så hoppas vi hon börjar vilja vara mer hemma också efter hand som tiden närmar sej. Vill inte att hon pjållrar iväg och lägger ungarna i skogen när det väl är dags sen.
