Sjukis katt (känsliga läsare varnas)

Russin kom in igår och gick rakt in på sängen och la sej. Magnus och jag undrade om han inte skulle ha mat, det var ju långt över hans kvällsmatstid (halv10) och han hade inte ens påmint oss vid 8 som han brukar. Nope, det var inte intressant, låt mej vara…

Jag bar in honom i soffan en vända för att kolla igenom om han hade sår eller så, ifall han kom in från slagsmål. Men kände inget särskilt, han var bara låg. Han gick och la sej i sin korg bredvid TV och var allmänt hängig. När vi skulle gå och lägga oss hade han flyttat till sängen. Han stannade där till 2-halv3 nånting, vilket inte är särskilt normalt för honom. Han brukar fly när vi kommer med våra sprattliga fötter. Jag vaknade till en vända vid halv2 och kände på honom så att han levde. Då låg han heeelt utslagen mellan våra fötter och bara dåsade.

Han är ju alltid “sjuk och döööör” nu så fort han blir hängig, eftersom jag vet att jag har honom på lånad tid nu efter snart 6 år med insulin. Bara väntar på alla följdsjukdomar som kan innebära att det är dags att säga byebye. Hans syn är dålig, men det gör honom inget, för den har han tappat gradvis, och det är inget fel på hörseln. Annars är det njursvikt och annat som oundvikligen tar honom till katthimlen…

Halvsju var det insulindags. Då hade han fortfarande inte rört kvällsmaten. Han låg i korgen bredvid TVn och grymtade lite när jag klappade honom. Jag stökade lite med honom igen för att kolla om han var biten nånstans eller så. Men han var bara slö och ville vara ifred. Jag bestämde mej för att avvakta lite med insulinet eftersom han inte var ens det minsta intresserad av en skinkskiva. I normala fall dansar han en liten dans och sjunger en liten aria när det vankas rökt skinka. Jag hittade även kräk som fick torkas (skum med blod i)

Gissa hur bra jag sovit inatt. Grät mej till sömns, vaknat 19 gånger och skitorolig… SMSade Åsa vid 9-tiden. Fick det mindre upplyftande svaret “Ring Elisabeth” = allvarligt, behöver SNABB hjälp. Elisabeth är Russins healer och har hjälpt till vid akuta grejer tidigare. Tydligen hjälpte tanken även denna gången, för Russin piggnade till lite och började fundera på att käka lite frukost. Jag “sockrade” honom och hans blodsocker var på 24,2 så jag gav honom insulin då också eftersom han kom igång med ätandet. Fick sanera lådan också, som innehåll konstigt seg diarré.

Nu har han gradvis piggnat till under dagen och småätit under hela dagen. Pratade med mamma nu ikväll och nämnde hela historien med symtom, och hon, som är sjuksköterska, sa direkt “pancreatit”. Hade han varit människa hade det varit det, för de har skummiga spyor och konstigt bajs… Hon frågade även om hans alkoholvanor, då detta är en ganska vanlig åkomma hos alkoholister. *fniss*

Då föll det iallafall på plats… Varje gång Russin varit smårisig har Åsa tjoat om bukspottskärteln. Ja, klart det är fel på bukspottskörteln har jag sagt, han har ju diabetes… Ja, men det har inte med insulinet att göra brukar hon säga…

Med min högst amatörmässiga hemmadiagnos har jag äntligen fått ett namn på vad min katt lider av och har lidit av senaste 7-8 åren. Han blev ju nämligen inlagd på sjukhus för så många år sedan efter ihållande skumspyor, fick en medicincocktail bl.a. innehållande kortison som pajade ut insulinproduktionen så han ett år senare diagnostiserades med diabetes (och det såg man på att han tömde vattenskålen och fyllde baljan med stoooora kissklumpar). S.k. steroidinducerad diabetes förekommer även hos människa men är ofta övergående.

Pancreatiten då är kronisk och gör på människa jävulskt ont – så även på katt uppenbarligen. Den behandlas med vätskedropp och smärtstillande på människa. Russin har troligen haft “attacker” tidigare och kommer att få igen. Vi får bara hoppas han är pigg och glad mellan som vanligt. Nu har han ätit som vanligt ikväll och var till och med intresserad av att gå ut, så attacken är över för den här gången. Synd man inte har smärtstilla att peta i honom till nästa gång… Förutom örtmedicin, men den funkar så kort tid åt gången, och han signalerade väldigt tydligt att han ville bli lämnad ifred bara.

2 COMMENTS

  1. Hej!
    Har en katt som heter Pixel och han blev också jättesjuk i akut pancreatit i höstas. Det gick väldigt fort, på bara några timmar blev han så dålig att jag inte trodde att han skulle klara sig. På djursjukhuset tog vi massor av röntgenplåtar för de trodde ju att han hade svalt något, men när man inte kunde se något efter den 4:e, så fick de öppna upp honom och konstaterade då pancreatit.

    Han var inlagd i 4 dagar, men var ganska OK när han kom hem, (väldigt trött förstås, han hade dessutom haft en infarkt i pancreas). Sedan dess äter han specialdiet (I/D) och mår bättre än någonsin nu. Men vad menar du med att din Russin får attacker? Hur ofta ger du honom insulin nu? Är det vanligt att katter får diabetes av pancreatit-behandlingen?

  2. Russin har haft dagar när han varit “hängig” och inte haft matlust, men aldrig så här allvarligt som denna gången. Han får insulin 2 gånger om dan, morgon och kväll, och lever i övrigt ett ganska normalt kattliv. Fick “skäll” av veterinären sist vi var uppe med honom (efter slagsmål *vissel*) att jag lät honom vara ute – för att man har sämre koll på “lådan” när dom gör allt ute. Men jag litar på att Russin säger ifrån när han är dålig, för det har han gjort alla gånger hittills. En gång med en envis UVI, då han pinkade i tvättkorgen bl.a. – ja, ibland är jag trögfattad, så då får man göra något ovanligt för att jag ska reagera!

    Russin fick diabetes av kortisonbehandling, sk.a. steroidinducerad diabetes. Han fick en cocktail av kortison, antibiotika och losec av en ung veterinär, och vi vet inte vad som hjälpte mot sjukan då, men ett år senare var det bara att konstatera att diabetesen var där. Har hela tiden trott att det var någon slags magkatarr han hade då, men nu är jag mer benägen att tro att det var pancreatit redan då, för jag minns de skummiga blodiga spyorna…. Förklarar ju vaarför bukspottskörteln pajade insulinproduktionen också, fast jag vet inte om det egentligen har något samband. Jag är ju ingen veterinär…

    Ska kolla upp I/D. Problemet är att Russin inte tål några av “diet”-fodren, alltså sådan han ska minska i vikt av. De brukar vara gulaktiga till färgen, och han kräks alltid av alla varianter av light. Han äter M/D nu som är GI-bra för diabetiker, och det funkar kanon på honom. Vikten håller han själv hyfsad med utemotion.

    Tack för din kommentar! Hoppas Pixel mår bra nu – han kan ju snacka lite med Russin! De kanske kan utbyta erfarenheter och har några tips till varandra.

LEAVE A REPLY

Please enter your comment!
Please enter your name here

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.