Jag ser ofta frågor i släktforskningsforum om vilket program man ska använda till sin släktforskning. Jag vet redan de tio vanligaste svaren och alla är lika övertygade om att deras lösning är den bästa och kanske det enda rätta. Själv är jag en hoppjerka. Byter jag inte metod och verktyg då och då är jag troligen sjuk. Jag har alltid sett det som en jakt på den optimala lösningen, men nu för tiden vet jag att jag gör så för att jag alltid strävar efter utveckling och att lära mig mer. Insikten har också gjort att jag inte känner mig lika stressad att hitta den perfekta lösningen.
Jag är så nöjd med min senaste lösning. Det började med att jag gjorde några släktböcker. Både till mig själv och på uppdrag. Då blev jag varse att jag fick flänga runt rätt mycket i mitt material för att hitta allt, och hade ingen riktigt ordning för att sammanställa allt om en familj. Det gällde främst min egen forskning, som byggts på i 30 år. Jag funderade fram och tillbaka på vad jag skulle göra för att samla ihop allt. Jag har alltid fnyst lite åt de bland de tio vanligaste svaren ovan som kommit dragandes med Word och Excel-ark, som jag själv inte tar i med tång om jag inte måste. Men sedan ett par år jobbar jag med Googles program i Google drive, och deras textdokument är riktigt trevligt att jobba med. Man kan göra flikar och länka inom dokument och mellan dokument, länka till uppladdade filer och mappar.
Det senaste året har jag börjat flytta in mitt material i driven. Det får ta den tid det tar, men varje gång jag kör igång en släktforskar-session använder jag mitt nya sätt att forska. Det första jag gör med en familj jag forskat på förr är att skapa ett familjedokument för anorna. Jag kopierar in allt från Ancestrys-trädet i olika flikar i ett nytt dokument. Än så länge har jag inte bestämt mig för hur dokumenten ska organiseras och jag har redan ändrat hur jag ska döpa dokumenten en gång. Som en del i insamlandet av allt material försöker jag också back-logga hur och när jag forskat på familjen tidigare. Man kan se det på när jag gjort skärmdumpar på källor, laddat ut bilder på Ancestry m.m. Och ibland har jag bloggat eller skrivit i sociala medier om mina fynd, som dyker upp vid sökning eller som minnen.
Ryggraden i nya släktforskningsarkivet är ett samlingsdokument med dessa loggar som jag samlar in eller skriver nya. Det är fortfarande det svåraste att komma ihåg att skriva ner vad jag gjort när jag forskat på något nytt. I första fliken har jag en slags innehållsförteckning som bara länkar vidare till en grenflik eller direkt till en person. Detta för att jag ska få en överblick över hur min forskning sett ut genom åren – och det är roligt att se mina mönster! Grenflikarna är indelade lite olika, helt efter behov och vad som känns logiskt för mig.

Här är ett utdrag ur den stora Släktloggsfilen, med dispostionen över dokumentflikarna till vänster och loggen om Hallandssläkten till höger. Jag kom på att jag ville ha ett personregister som jag lätt kunde klicka vidare i, så varför inte utforma det som en trädstruktur? Det är bara länkar till deras dokument och jag tabbar för att skjuta på generationerna. Enkelt och bra. Under trädet skriver jag sedan en logg-post med startdatum och ev. slutdatum för den här forskningssessionen i Halland. Poängen med att ha det samlat här är att man oftast kliver runt i flera generationer när man väl börjar, så en logg här berättar vilka jag jobbat med. Jag klistrar in länkarna till alla nya dokument jag skapar eller länkar bara till namn jag jobbar vidare med och deras dokument.
Vi skuttar vidare till Hallands-grenens startperson Bengt och öppnar hans familjedokument.

I första fliken har jag Ansedlar och familjen. Mannen överst, kvinnliga anan under honom, en rubrik Familj där vigslar och såna datum står och eventuella andra makar. Sista en lista med barnen, där anan bara är namn och livsspann på samma sätt som föräldrarna i bilden ovan. Forskar jag mer på något syskon av någon anledning lägger jag detta som en underflik i detta dokumentet under ansedelsidan. Allt blir samlat men jag kan kasta in saker jag ramlar på antingen bara i loggen eller göra en flik eller underflik om det behövs.
Jag använder som du ser inte bara ett sätt att numrera mina anor. Jag vill veta vilken generation personerna tillhör och hur de är släkt med mig. Jag har valt att dela min släktforskning efter mig S och min man M och utgår från oss som proband på respektive sida. Det är ju så vi pratar om den närmre släkten, att någon är min mormors morfar. Nu har jag valt att döpa Bengts dokument S mf V 17o18 Bengt S o Kersti A Välinge. Det står överst i dokumentet också, och här har jag lagt till min Hallands-rubrik, även om Bengt flyttar från Halland under sitt liv och dör i Skåne. Jag har valt att göra ett så rörigt namn för att det är logiskt för mig. Det enda smolket i bägaren är att mina IV hamnar före V i fil-listan, men jag kan leva med det. Annars grupperas generationerna snyggt med denna filnamnmetoden.
Jag letar efter släkten på morfars sida och jag ”känner” Bengt och Kersti sen länge. Jag hittar dom snabbt både när jag ska länka till dem och öppna deras dokument. Men länkar till dokumenten i driven genom att markera det man vill länka, ex ”VI:33 Samuel Gudmundsson 1740-1787”, klicka på länk-knappen och sen får man förslag som driven gissar. Den blir bättre på att gissa ju längre du forskat med olika dokument öppna. Ser jag inte Samuels dokument direkt börjar jag skriva S mf VI… i länk- och sökrutan varpå rätt förslag brukar dyka upp att välja – förutsatt att dokumentet finns! Eftersom jag korslänkar till både föräldrar och barn går det snabbt att hoppa mellan dokumenten under släktforskningen, och exempelvis klistra in transkriberade källor hos båda.

I Källfliken har jag en checklista överst som jag kan kryssa i efter hand som jag går igenom materialet. Bengt finns inte i dödboken. Jag har letat många gånger! Och det tog många år tills jag fick nys om och sedan kunde läsa bouppteckningen, där hans dödsdatum står. Första gången jag läste den var faktiskt på gamla Landsarkivet i Lund, där jag hade högsta prio på att plocka fram och se om det var han som stod i det register jag hade hittat online hos AD. Detta var innan alla bouppteckningar hunnit digitaliseras. Nu kan jag slå upp den på 10 sekunder (kräver abonnemang på AD).

Jag hade gjort en separat logg när jag letade efter hans dödsnotis 2009 som jag är glad att ha kvar och jag kunde klistra in den i hans dokument.
Har jag avskaffat mitt Ancestry-träd? Nej, jag vill absolut inte förlora mitt gedcom-släktträd. Och jag uppdaterar det också efter hand som jag forskar. Men kanske inte lika detaljerat som i familje-dokumentet. GEDCOM-trädet kommer att fortsätta vara en viktig komponent, eftersom man kan använda många släktforskarverktyg med en sån. Jag stannar även hos Ancestry som min huvudsakliga arbetsyta. Det går snabbt, jag är van vid det, jag gillar samarbetet med andra släktforskare som kan ge tips om man själv kör fast.
En annan sak jag blev varse när jag funderade på frågan om hur man lägger upp sin släktforskning och vilka program man använder är att jag faktiskt varit bra på att sammanställa och göra något med min forskning, flera gånger om i form av släktbok till pappa, träd till väggen till både mig själv, min bror och min mamma. Och alla vet ju att man aldrig blir klar. Särskilt inte nu när vi så lätt hittar en massa nytt digitaliserat material genom register och maskintolkade domböcker. Det är lönt att stanna upp och lägga tid på checklistor och loggar ibland också. Så hjärnan kommer ikapp, och du dessutom lär känna din släkt ordentligt! Inte bara jagar vidare till nästa källa och nästa uppgift.
Hoppas jag kan inspirera någon att hitta sitt sätt – du funkar säkert helt annorlunda än jag och vill ha en annan organisation.



